Statistiska centralbyrån, SCB

Regionala räkenskaper 2001

Pressmeddelande   •   Dec 17, 2003 11:18 CET

Regionalräkenskaper

År 2001 var storstadslänens andel av produktionen 57 procent, hushållens disponibla inkomster 53 procent, befolkningen 50 procent och antal sysselsatta 53 procent av hela rikets. Bruttonationalprodukten (BNP) för år 2001 uppgick till 2 266 miljarder kronor varav de tre storstadslänen stod för 57 procent d v s samma andel som år 2000. Stockholms läns andel utgjorde 28,2 procent, Västra Götalands andel 16,8 procent och Skåne läns andel 11,9 procent.

SCB publicerar härmed länsvisa bruttoregionprodukter (BRP) baserade på definitiv BNP för 2001. Tidigare publicering, i juli i år, av 2001 års bruttoregionprodukter utgick från preliminär BNP och baserades i huvudsak på lönesummornas förändring mellan åren 2000 och 2001, per bransch och region. Branschvisa nedrevideringar av BNP avseende bl a elektro- och teleproduktindustri samt transportmedelsindustri har inneburit förhållandevis stora revideringar på länsnivå. Revideringar av BNP, perioden 1993-2000, har medfört att även de regionala räkenskaperna för dessa år har räknats om.


BRP - förändring mellan åren 2000 och 2001, i löpande priser


BNP ökade totalt med 3,2 procent i löpande priser mellan åren 2000 och 2001. Motsvarande länsvisa BRP - förändring varierade mellan som högst 7,6 procents ökning i Uppsala län och som lägst en sänkning med 6,2 procent i Blekinge län. Ökningen var stor även i Hallands län, 6,7 procent. Endast tre län hade sjunkande BRP, förutom Blekinge även Gävleborg som minskade med 3,3 procent samt Västmanland med minus 0,9 procent. Stockholms läns BRP ökade med 2,5 procent, Skånes med 5,0 procent samt Västra Götalands med 4,4 procent. Jämförelser i löpande pris innebär att såväl pris- som volymförändringar påverkar siffrorna. Det kan innebära att BRP-förändringen för en region värdemässigt är negativ på grund av att prisutvecklingen för i regionen viktiga branscher varit negativ medan den volymmässiga produktionen varit oförändrad eller till och med ökat och tvärtom.

BRP per invånare

Det vanligaste sättet att analysera BRP är att ställa den i relation till medelbefolkningen. Riksgenomsnittet för BRP per invånare var 255 000 kronor. Högst BRP per invånare hade Stockholms län, 349 000 kronor, som var det enda län med högre BRP än riksgenomsnittet. Näst högst BRP avsåg Västra Götalands län med 254 000 kronor och lägst avsåg Gotlands och Södermanlands län med 201 000 kronor vardera.
Nettoarbetspendlingen till huvudstadslänet fortsatte att öka och var 55 600 personer. Arbetspendlingen från Uppsala respektive Södermanlands län uppgick till 20 300 resp 10 100 personer. Pendlare bidrar till produktionen i det län där de arbetar, men ingår inte i det länets befolkningsunderlag när BRP slås ut per invånare. Även om man korrigerar för pendlarna kvarstår mönstret med högre BRP per invånare i Stockholms län och en lägre nivå i Uppsala respektive Södermanlands län.

BRP per sysselsatt

Ett annat sätt att analysera BRP är att ställa den i relation till antal sysselsatta i de olika länen. År 2001 var riksgenomsnittet för BRP per sysselsatt 522 000 kronor. Högst BRP per sysselsatt hade Stockholms län, 609 000 kronor. Ytterligare två län, Norrbottens (528 000 kronor) och Västernorrlands (525 000 kronor) var högre än riksgenomsnittets. Lägst BRP per sysselsatt avsåg Gotland och var 400 000 kronor. Regioner med stor andel kapitalintensiva branscher med höga driftöverskott i kombination med få anställda leder till relativt hög BRP per sysselsatt.

Utveckling för olika branscher mellan 2000 och 2001, löpande priser

Förädlingsvärdet för varuproducenter ökade med 0,4 procent mellan åren 2000 och 2001. Tillverkningsindustrin, som utgjorde en stor andel därav, sjönk med 3,9 procent och påverkade negativt i län där tillverkningsindustrin har stor betydelse. Det gäller särskilt annan elektroindustri och teleproduktindustri vars förädlingsvärde minskade med nästan 24 miljarder kronor eller 36 procent. Effekterna härav var särskilt tydliga i Stockholms län. Även motorfordons- och annan transportmedelsindustri som sjönk med ca 6 miljarder kronor eller 9 procent, hade stor påverkan i vissa län, särskilt i Västmanlands. Motsatt effekt gällde län där el, gas och värmeproduktionen dominerar, som på riksnivå ökade med 21 procent. Vattenkraftproduktionen, som stod för 50 procent av den svenska elproduktionen, var den högsta någonsin år 2001 enligt preliminär statistik och bidrog till BRP-ökningar i Mellersta och Övre Norrland. Byggbranschen ökade på riksnivå med ca 10 miljarder kronor eller 12 procent och påverkade BRP uppåt inom de flesta län. Pappers- och pappersvarutillverkningen som ökade med ca 4 miljarder kronor eller 15 procent bidrog till uppgångar i bland annat Hallands, Dalarnas och Östergötlands län.

Inom tjänstebranscherna ökade förädlingsvärdet totalt med 4,1 procent. Det var stora skillnader mellan länen, från 10,5 procents ökning i Gotlands län till så gott som oförändrat värde i Dalarnas län. Hälso- sjukvård och socialtjänst ökade med ca 15 miljarder kronor och drog upp BRP i hela landet.

Investeringar i löpande priser fördelat på riksområden år 2001

År 2001 var investeringarna totalt 396 miljarder kronor, en knapp ökning med 1,7 procent, i löpande pris, jämfört med 2000. Det investerades mest i Stockholm, 100 miljarder kronor, vilket dock innebar en sänkning med ca 3 procent jämfört med år 2000. I storleksordning följde Västsverige med sammanlagda investeringar om 81 miljarder kronor och Östra Mellansverige med 59 miljarder kronor. I Mellersta Norrland och Övre Norrland investerades minst, 16 respektive 22 miljarder kr. I Sydsverige ökade investeringarna mest, med drygt 13 procent, eller ca 7 miljarder kronor, till 56 miljarder kronor. I Norra Mellansverige minskade investeringarna med ca 1 miljard kronor eller nästan 4 procent till ca 27 miljarder kronor. Småland med öarna ökade sina investeringar med nästan 5 procent till 34 miljarder kronor.

Mest investerades i branscherna Fastigheter och företagstjänster, 103 miljarder kronor, Tillverkningsindustri, 82 miljarder kronor samt Transport och kommunikation, 64 miljarder kronor. Investeringar inom Fastighets- och företagstjänster ökade inom alla riksområden utom Norra Mellansverige och Mellersta samt Övre Norrland. Tillverkningsindustrins investeringar i Stockholm sjönk med ca 6 miljarder kronor och i Västsverige med ca 2,5 miljarder kronor medan de ökade i resten av landet. Investeringar inom Transport och kommunikation sjönk rejält i Östra och Norra Mellansverige (ca 3 miljarder respektive 1,5 miljarder kronor) samt i Småland med öarna (ca 1,5 miljarder kronor) och ökade inom övriga riksområden med som mest ca 700 miljoner kronor i Västsverige.

(För tabell, se www.scb.se/templates/pressinfo____67439.asp)

Hushållens disponibla inkomster per invånare

År 2001 hade man i Stockholms län, liksom tidigare år, den största disponibla inkomsten per invånare, 153 000 kronor, jämfört med 130 000 kronor för riket i genomsnitt. Värmlands och Västerbottens län hade den lägsta inkomsten per invånare, 112 000 kronor. Den disponibla inkomsten avser det belopp varje invånare har att disponera. Alla inkomster i form av t.ex. löner, personliga företagares förvärvsinkomster, räntor och utdelningar summeras och tillägg görs för positiva transfereringar (bidrag av olika slag) och avdrag för i huvudsak skatter och avgifter.

Löner och kollektiva avgifter per invånare visade stora skillnader mellan länen. I Stockholms län var dessa 188 000 kronor jämfört med 147 000 kronor för riket i genomsnitt och 117 000 kronor som lägst (Gotlands län). De sociala förmånerna per invånare varierade mellan 56 000 kronor som högst (Norrbottens län) och 43 000 kronor som lägst (Jönköpings län). För skatter och sociala avgifter var det liksom för lönerna stora skillnader mellan länen. Inkomst- och förmögenhetsskatten per invånare var 57 000 kronor i Stockholms län, 44 000 kronor i snitt för riket och 35 000 kronor i Gotlands län.

Den omfördelning av de totala inkomsterna som sker i form av bl.a. skatter och bidrag innebär att skillnaderna i disponibel inkomst per invånare länsvis är betydligt mindre än skillnaden i löneinkomsterna per län och invånare.

(För tabell och diagram, se www.scb.se/templates/pressinfo____67439.asp)

I diagrammet visas skillnaderna mellan de olika beräkningar per invånare och per sysselsatt som görs i de regionala räkenskaperna.

Den första delen av staplarna visar disponibel inkomst per invånare länsvis; dvs. det belopp vi har att disponera efter den omfördelning mellan invånare som sker i form av skatter och transfereringar.

Den mellersta delen av staplarna adderar beloppet som skiljer i de olika länen mellan disponibel inkomst och BRP per invånare och dessa två summerar till BRP per invånare.

Den tredje delen av staplarna adderar mellanskillnaden mellan BRP per invånare och BRP per sysselsatt. Staplarna summerar till BRP per sysselsatt och är sorterade i storleksordning efter detta belopp, stapeln längst ner avser medelvärden för riket.

Mer om ...
Information om statistikens kvalitet, framställningssätt samt tabeller och diagram m.m. finns på SCB:s webbplats

Nästa publiceringstillfälle
Nästa pressinformation i serien publiceras 2004-06-15 kl. 10.00.

Producent
SCB, Nationalräkenskapsprogrammet
Box 24300
104 51 Stockholm
Fax 08-506 942 96

Förfrågningar
Berit Hall-Backström
Tfn 08-506 948 30
Epost berit.hallbackstrom@scb.se

Anita Saläng
Tfn 08-506 950 94
Epost anita.salang@scb.se

Var god ange källa när uppgifter ur denna pressinformation återges.