FORES

Reglering och diskriminering samverkar mot invandrares jobbchanser

Pressmeddelande   •   Nov 08, 2011 07:30 CET

Både en stelbent svensk arbetsmarknad och etnisk diskriminering hindrar invandrare från att få jobb. Dessutom förstärker reglering och diskriminering varandra. Det visar en ny dubbelstudie från FORES utförd av Sveriges ledande forskare på respektive område, Magnus Carlsson vid Linnéuniversitetet och Per Skedinger vid Institutet för näringslivsforskning (IFN).

Gapet i sysselsättning mellan inrikes och utrikes födda i Sverige är ett av världens största, större än i de flesta europeiska länder, för att inte tala om USA och Kanada där invandrare har nästan lika lätt att få jobb som infödda. Två viktiga strukturella förklaringar brukar lyftas fram, är en stelbent arbetsmarknad som stänger ute nytillkomna från jobb, och etnisk diskriminering.

- Debatten har varit polariserad mellan de som har lagt all skuld på etnisk diskriminering, men som också har tagit avstånd från alla försök att mjuka upp svenska arbetsmarknaden å ena sidan, och å andra sidan de som tror att diskrimineringen är nästan obefintligt, men som ser stora problem med regleringen, säger FORES VD Martin Ådahl.

FORES har bett två av Sveriges mest respekterade experter komma med de senaste forskningsrönen inom sitt område. Resultatet av dubbelstudien ”Reglering eller diskriminering – vad hindrar etablering?” visar på mycket stark stöd för att både diskriminering och regleringar spelar en central roll och dessutom riskerar att förstärka varandra.

Ett starkt anställningsskydd och höga minimilöner i regel är förknippade med lägre sysselsättning bland invandrare och gör att arbetsgivare ställer högre krav på kvalifikationer vid rekryteringar. Osäkerhet om exempelvis en utländsk examen minskar viljan att anställa. Höga minimilöner minskar antalet lågproduktiva jobb och ökar dessutom konkurrensen om de låglönejobb som finns. Därtill verkar turordningsreglerna i LAS inte fungera som skydd för invandrare vid uppsägningar i lika hög grad som de gör för infödda.

Eftersom regleringarna gör att arbetsgivarna inte vågar testa personer man vet mindre om, minskar tillfällena att övervinna fördomarna. Och eftersom fördomarna finns där så tydligt skapas skiljelinjen mellan infödda och invandrare inom ramen för regelringarna.

Magnus Carlsson visar i sin delstudie både på statistisk diskriminering, där arbetsgivaren är osäker om kvalifikationerna och tar det kända framför det okända, och ”preferensbaserad diskriminering”, där arbetsgivaren helt enkelt ogillar en minoritetsgrupp av skäl som inte är relaterade till gruppens arbetsproduktivitet. De senaste fältstudierna visar att personer med ”utländska” namn väljs bort framför de med svenskklingande. Det finns stora skillnader mellan branscher. För yrken som butikssäljare, fordonsförare, restaurangbiträden och byggnadsarbetare är sannolikheten att kallas till intervju två, och ibland tre, gånger så hög för en ansökande med ett typiskt svenskt namn jämfört med ett typiskt arabiskt namn. Men för dataspecialister eller högstadielärare i matematik och naturvetenskap är chansen att bli kallad i princip densamma. Resultaten visar också att manliga rekryterare diskriminerar mer än kvinnliga. Föga förvånande är diskriminering mindre vanligt bland arbetsgivare med invandrarbakgrund.

Frågan om hur väl den svenska modellen fungerar är högaktuell sedan finansminister Anders Borg bjudit in arbetsmarknadens parter för att just diskutera hur spelreglerna på arbetsmarknaden kan ses över. Bakgrunden är den senaste krisens effekter, men även under högkonjunktur har många invandrare svårt att få jobb i Sverige.

- Det finns goda exempel att lära av från delar av arbetsmarknaden. Bemanningsföretagens framväxt har gett en möjlighet för många invandrare att få ett jobb, just eftersom de har som affärsidé att hitta kompetens oavsett hur den ser ut. De har också gett arbetsgivare en chans att prova på nya medarbetare utan att de upplever att de tar stora risker. Utlandsfödda har också hittills klarat denna kris relativt bättre än under krisen på 1990-talet, något som kan peka på att diskrimineringen har blivit mindre framträdande på den svenska arbetsmarknaden, säger Petter Hojem, ansvarig för FORES migrationsprogram.

Rapporten, ”Reglering eller diskriminering - vad hindrar etablering?”, kan fritt laddas ned via FORES hemsida, www.fores.se. Den lanseras i dag tisdag den 8 november vid ett seminarium på tankesmedjan FORES. Utöver forskarna medverkar bland andra integrationsministern Erik Ullenhag. Media hälsas välkomna att delta vid presentationen.

För mer information, kontakta
Martin Ådahl, VD FORES, 073-088 52 61
Petter Hojem, ansvarig FORES migrationsprogram, 073-046 87 67

FORES är en tankesmedja som vill förändra. Globalisering och klimatförändring innebär utmaningar som kräver nya sätt att se på samhället. FORES ger debatten nya perspektiv, frimodiga idéer och positiv energi. Vi bygger nätverk av samhällsintresserade och experter. Tillsammans kan vi ta fram tydliga och konkreta förslag på lösningar för en hållbar framtid.