Stoppa utvisningarna av afghanska ungdomar!

Remissvar: Förläng inte tillfälliga lagen!

Press release   •   Mar 13, 2019 13:00 CET

Justitiedepartementet

103 33 Stockholm

justitiedepartementet.registrator@regeringskansliet.se

Yttrande 13 mars 2019

Förlängning av lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige (utkast till lagrådsremiss)

Nätverket Stoppa utvisningarna av afghanska ungdomar! motsätter sig den föreslagna förlängningen av den tillfälliga begränsningslagen (2016:752). Förutom reell rätt till familjeåterförening bör asylskälen ”övrigt skyddsbehövande” och ”synnerligen eller särskilt ömmande omständigheter” återinföras liksom större möjlighet till permanenta uppehållstillstånd.

Den tillfälliga lagen aviserades i ett krisläge när det var nödvändigt att minska flyktingströmmarna till Sverige. Detta uppnåddes med omedelbar verkan i januari 2016 när gränsen mellan Danmark och Sverige stängdes, samtidigt som EU:s gränser stängdes. Inflödet av asylsökande sjönk till ett antal som var lägre än på många år och har sedan dess legat kvar på den nivån.

Trots detta ansåg regeringen det nödvändigt att införa den tillfälliga lagen sommaren 2016, av oklar anledning retroaktivt från 25 november 2015. Lagen drabbade på så sätt dem som vi redan tagit emot inom våra gränser, under helt andra förutsättningar. De två gymnasielagarna 2017 och 2018 skulle vara plåster på såren då de gav möjlighet för fler ensamkommande att få tillfälligt uppehållstillstånd.

Alla tre lagarna fick stark kritik från alla remissinstanser, inklusive Lagrådet och Migrationsverket, på grund av att de är oklart formulerade och att konsekvenserna inte är analyserade [1, 2]. Oklarheterna öppnar för stora variationer i hur myndigheter och domstolar tolkar lagen, vilket medför rättsosäkerhet [3, 4, 5]. Det står nu klart att de negativa följdverkningar av den tillfälliga lagen som remissinstanserna förutsåg till stor del har inträffat [6, 7, 8]. Effekten av den första gymnasielagen var nära noll. Effekten av den nya lagen tycks vara att omkring 50 % av de ensamkommande ungdomar, som annars skulle utvisats, får tillfälligt uppehållstillstånd.

Utan den tillfälliga lagen hade det rått en annan situation för barnfamiljer och ensamkommande minderåriga. Många med afghanskt medborgarskap hade kunnat få uppehållstillstånd som ”övrigt skyddsbehövande”. Apatiska barn, svårt hjärtsjuka unga människor och 106-åringar hade kunnat få uppehållstillstånd på grund av särskilda eller synnerliga ömmande skäl. Sverige hade, av sina egna invånare såväl som av omvärlden, fortsatt setts som ett humant föredöme. Kapaciteten hos de asylsökande hade tagits tillvara med permanenta uppehållstillstånd och möjligheten till familjeåterförening.

Enligt punkt 5.2 i förslaget finns två anledningar att förlänga tillfälliga lagen: att 2015 års flyktingar med uppehållstillstånd fortfarande innebär en belastning på mottagningssystemet och att förhandlingar om flyktingpolitiken inom EU pågår. Men:

  • De flyktingar som kom 2015 är redan mottagna av välfärdssamhället och av civilsamhället. Många av dem som fick sina uppehållstillstånd snabbt är nu på väg ut i arbetslivet.
  • Många länder i Europa har mer en generös flyktingpolitik än vad Sverige har. Det finns ingen anledning att vi lägger oss nära minigränsen.

Asyllagstiftningen bygger på de konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige skrivit under. Dit hör bland annat barnkonventionen, som blir lag 2020, och konventionen om rättigheter för personer med funktionshinder.

Några viktiga punkter inför stiftande och tillämpning av lagar är:

  • Barn har rätt till båda sina föräldrar. Med barnets bästa för ögonen måste båda föräldrarna få möjlighet att leva med sina barn.
  • Barn måste uppleva trygghet och inte leva med ovisshet om i vilket land de ska få bo.
  • Barn och ungdomar med funktionshinder har rätt till extra stöd och skydd.
  • Permanenta uppehållstillstånd är en förutsättning för så gott psykiskt hälsotillstånd som möjligt hos flyktingar.

Nuvarande tolkning av den tillfälliga lagen medger inte att barnens bästa tas till vara [6]. I väntan på att barnens rättigheter tydliggörs i en framtida lagstiftning måste de få ökade möjligheter till permanenta uppehållstillstånd, tillsammans med sina föräldrar.

Asylskäl motsvarande ”övrigt skyddsbehövande” saknas i EU-rätten. Trots detta har man i många länder en liberalare inställning till skyddsbehov, vilket har lett till att asylsökande som fått avslag i Sverige kan få uppehållstillstånd i till exempel Frankrike. För att få en politik som överensstämmer med många europeiska länder bör ”övrigt skyddsbehövande” återinföras, alternativt att en annan innebörd ges till asylskälet ”alternativt skyddsbehövande”.

När det gäller familjeförening finns många hinder på vägen. Ett är avsaknaden av ambassader i många länder, varför möjligheten är förbehållen de ekonomiskt välsituerade, alternativt ordnas via skuldsättning. Ett annat är kraven på försörjning i Sverige. ”Ökad chans till återförening” kan visa sig vara lika innehållslöst som ”ökad chans till uppehållstillstånd för studier” – något som kan verka lugnande men som knappast har någon effekt. Ska hänsyn till barnkonventionen tas bör möjligheten till familjeåterförening vara ett reellt alternativ för alla, oavsett ekonomi.

Av lagförslaget framgår inte när i processerna bedömning ska ske beträffande flyktingens möjligheter att få permanent uppehållstillstånd senare. Det innebär att anknytningspersonen inte kan känna sig trygg i att det är meningsfullt att ansöka och bekosta en återförening. Familjen kommer att leva i osäkerhet om sin framtid i Sverige.

Dessutom innebär det återigen en överflyttning av bedömningen från lagstiftaren till myndigheter och domstolar. Här får enskilda handläggares omdöme en alltför stor betydelse eftersom domstolarna normalt inte gör egna bedömningar. Det bäddar för fortsatt godtycke och rättsosäkerhet.

Enligt förslaget skulle en återgång tillden tidigare utlänningslagstiftningen innebära en viss ökning av antalet asylsökande samt deras familjer. Vi anser att denna ökade invandring skulle vara positiv med tanke på behovet av invandrad arbetskraft, bland annat till vård-omsorg och industri. Att enbart se till ökade kostnader är kortsiktigt ur samhällets och näringslivets perspektiv.

Referenser

1. Remiss av promemorian Begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige (utkast till lagrådsremiss) Regeringskansliet 16.3.2016

2. Massiv kritik från remissinstanserna Sammanfattning gjord av Folkkampanjen för asylrätt

3. Migrationsdomstolen tillämpar inte den s.k. gymnasielagen Förvaltningsrätten i Malmö 6.7.2018

4. Migrationsrättens framtid – en redogörelse för de juridiska riskerna med att förlänga den tillfälliga lagen Rådgivningsbyrån september 2018

5. I fall där en ensamkommande ungdom kommit till Sverige före 25.11.2015 och då registrerats av mottagningsenheten (gjort viljeyttring) men lämnat sin asylansökan senare har Migrationsverket ansett att hen omfattas av nya gymnasielagen medan domstolen gett avslag.

6. En stulen barndom - barnrättsrapport. Rapport om hur svensk asylpolitik krossar familjer och sviker barns mänskliga rättigheter Etikkommissionen i Sverige och Södertörns högskola maj 201

7. Tillfälliga utlänningslagens humanitära konsekvenser Röda Korset september 2018

8. #rätttssäkert Migrationsverket och domstolarna En sammanställning med källhänvisningar

Läs övriga remissvar!

Hemsidan Stoppa utvisningarna av afghanska ungdomar!  
Facebookgruppen Stoppa utvisningarna av afghanska ungdomar! med över 21 000 medlemmar 
Föreningen Stöttepelaren - stöd till ensamkommande barn och unga 
Konferensen How safe is Afghanistan?

Kontaktpersoner 
Ingrid Eckerman  ingrid at eckerman.nu 070 55 73 193
Karin Fridell Anter  karinfa at explicator.se  070 769 40 17 
Ali Zardadi  (ungdomsrepresentant)  alizardadi2 at gmail.com  073 757 92 49