Fredrika Bremer Förbundet

Remissvar över Delegationen för jämställdhet i skolans - DEJA - slutbetänkande Flickor, pojkar, individer- om betydelsen av jämställdhet för kunskap och utveckling i skolan (SOU 2010:33).

Pressmeddelande   •   Jun 22, 2011 14:11 CEST

Remissvar över Delegationen för jämställdhet i skolans slutbetänkande Flickor, pojkar, individer- om betydelsen av jämställdhet för kunskap och utveckling i skolan (SOU 2010:33).

Delegationen för jämställdhet i skolan har inför sitt slutbetänkande presenterat en rad rapporter i samarbete med forskare och pedagoger. Dessa innehåller såväl ny forskning som beskrivningar av jämställdheten i dagens skola. Delegationens analyser och diskussioner är intressanta, men ger tyvärr få förklaringar till varför förhållandena i skolan inte förändrats trots massiva insatser på jämställdhetsområdet sedan mitten av 1970-talet.

Påståenden om att jämställdhet inte uppnås en gång för alla, att arbetet måste vara långsiktigt och bedrivas enligt principen om jämställdhetsintegrering håller vi med om, men vi anser att större intresse borde ha lagts ned för att undersöka skälen till den långsamma utvecklingen. Delegationen har till exempel en modell för hur förändringar skall genomföras, men saknar exempel där denna följts. Man framhåller att jämställdhetsprojekten just varit projekt, vilka inte fått uppföljning, utvärdering och genomförande. Eftersom jämställdhetsarbetet inte prioriteras vare sig i skolorna eller i kommunerna har jämställdhetsprojekt ofta avslutats i förtid på grund av bristande resurser eller på grund av att ”eldsjälen” i projektet slutat. Det ligger således en utmaning i att undvika att betrakta jämställdhetsarbetet som en form av särintresse. Istället skall det utgöra ett av huvudspåren.

Satsningen på särskilt utbildade genuspedagogerna har även den fallerat då många pedagoger inte längre arbetar som sådana. Kommunerna uppger resursbrist. På 1970-talet var de flesta skolledare män, idag gäller det motsatta. Det hade varit intressant att följa hur denna utveckling påverkat jämställdhetsarbetet i skolan.

Utredningen framhåller att ett aktivt ledarskap och intresse för jämställdhetsfrågor är avgörande för att lyckas med jämställdhetsintegreringen.

Fredrika Bremer Förbundet anser därför att skolledningarnas och kommunledningarnas bristande kunskaper och intresse för jämställdhet och insatser för att förändra situationen utgör grunden till att jämställdhetsarbetet inte nått fram och att uppdelningen av skolan i en flick- och pojkskola därför består. Detta förhållande måste ändras innan andra åtgärder sätts in. Ett första steg är att ändra skolledarutbildningen som idag innehåller få eller inga moment om genus och jämställdhet. I denna treåriga utbildning borde både genuskunskap, ämnesstoff och ämnesdidaktik ingå.  

De två överskuggande jämställdhetsproblemen i dagens skola, såväl i Sverige som i OECD området och USA, är pojkarnas otillfredsställande prestationer och flickornas allt sämre psykiska hälsa/stress m.m.

Utredningen har låtit forskaren Michael Kimmel genomföra en särskild analys av pojkarnas situation. Den visar bland annat att pojkar inte anser det vara förenligt med pojk- och mansidentiteten att plugga. Överhuvudtaget tycks skolan inte spela en avgörande roll i deras liv. Under många år har flickor uppmuntrats och övertalats att välja ”otraditionellt” och satsa på skolan. Nu är det dags att fokusera på pojkarna. Pojk- och mansrollen måste förändras så att det på nytt blir naturligt även för pojkar att plugga och prestera i skolan – inte bara utanför! I denna förändring av pojkarna måste föräldrar och skola samarbeta. Idag tillåts pojkar slippa anstränga sig, just därför att de är pojkar. Vi ser med oro på ett samhälle med enbart välutbildade kvinnor!

Flickornas situation med ett ökande ohälsotal trots goda skolprestationer är även dessa oroande och oförklarliga. Stora krav på sig själv och missnöje med utseendet anges vara några skäl, som handlar om flickidentiteten och vad en flicka bör vara. Här anser vi att en fördjupad sex- och samlevnadsundervisning skulle kunna förbättra flickornas situation.

Vi delar utredningen syn att det är viktigt att se både betydelsen av kön och genus och den maktordning det innebär, och samtidigt se den stora variationen mellan individer och betydelsen av andra kategoriseringar. Detta problem förstärks av den låga kvaliteten i många läromedel, där man kan fråga sig vilken bild av kvinnor och män som dagens skolelever får. Här delar vi utredningens förslag att någon slags granskning måste komma till stånd.

Stockholm 30 maj 2011 

Kristina Ståhl von Gaffron

Fredrika Bremer Förbundet