Sveriges Riksbank

Reporäntan höjs med 0,25 procenten-heter till 1,5 procent

Pressmeddelande   •   Feb 15, 2011 09:42 CET

Svensk ekonomi fortsätter att utvecklas starkt. Det underliggande inflationstrycket är fortfarande lågt i Sverige, men väntas stiga i takt med att konjunkturläget stärks. Stigande energi- och råvarupriser bidrar också till högre inflation. För att stabilisera inflationen nära målet på 2 procent och undvika ett för högt resursutnyttjande framöver behöver reporäntan gradvis höjas. Riksbankens direktion har därför beslutat att höja reporäntan med 0,25 procentenheter till 1,5 procent. Reporäntan bedöms också behöva höjas i något snabbare takt framöver.

Balans i ekonomin förutsätter fortsatta räntehöjningar

Styrkan i den svenska ekonomin håller i sig samtidigt som arbetsmarknadsläget stadigt förbättras. Exporten ökar liksom investeringarna och hushållens konsumtion. Tillväxten i världsekonomin är sammantaget också god och utsikterna i USA har ljusnat något. Utvecklingen i Europa är fortfarande osäker till följd av de statsfinansiella problemen i flera europeiska länder. Förutsättningarna är som helhet goda för en fortsatt hög tillväxt i Sverige.

Tillväxten i omvärlden bidrar till stigande priser på energi och råvaror. De högre priserna driver tillfälligt upp inflationen i Sverige, men de förväntas också indirekt fortsätta att påverka inflationstrycket under hela prognosperioden. Samtidigt är den underliggande inflationen låg till följd av den starka kronkursen och det låga inhemska kostnadstrycket. Det väntas dock stiga i takt med att lönerna ökar snabbare och de lediga resurserna i ekonomin minskar. För att stabilisera inflationen nära målet på 2 procent och undvika ett för högt resursutnyttjande framöver behöver reporäntan gradvis höjas.

Riksbankens direktion har därför beslutat att höja reporäntan med 0,25 procentenheter till 1,5 procent och justera upp prognosen för reporäntan i förhållande till prognosen i december. En gradvis stigande reporänta minskar risken för att obalanser byggs upp i den svenska ekonomin och kan också bidra till att hushållens upplåning utvecklas i en lugnare takt.

God tillväxt - men det finns risker

Som alltid bygger prognoserna för ekonomin och penningpolitiken på den information som i dagsläget är känd och ny information framöver kan leda till att dessa prognoser ändras. Om inflationen i Sverige blir högre till följd av exempelvis högre energipriser i omvärlden eller starkare inhemsk efterfrågan kan penningpolitiken behöva stramas åt mer än i huvudscenariot i den penningpolitiska rapporten. Om å andra sidan produktiviteten förbättras oväntat snabbt eller kronan stärks ytterligare så att inflationen blir lägre än väntat, då kan räntan behöva höjas i en långsammare takt framöver.


Prognos för svensk inflation, BNP och reporänta

För tabell: Se bifogad PDF


Prognos för reporäntan

För tabell: Se bifogad PDF

Vice riksbankschef Karolina Ekholm och vice riksbankschef Lars E.O. Svensson reserverade sig mot beslutet att höja räntan med 0,25 procentenheter till 1,5 procent och mot reporäntebanan enligt huvudscenariot i den penningpolitiska rapporten.

De förordade en reporänta på 1,25 procent och en räntebana som sedan gradvis stiger till 3,25 procent vid prognosperiodens slut. En sådan räntebana leder till en KPIF-inflation närmare 2 procent och en snabbare minskning av arbetslösheten mot en långsiktigt hållbar nivå.

Protokollet från direktionens penningpolitiska diskussion publiceras den 28 februari 2011. Beslutet om reporäntan kommer att tillämpas från och med den 16 februari. En presskonferens med riksbankschef Stefan Ingves och Per Jansson, chef för avdelningen för penningpolitik, hålls idag klockan 11 på Riksbanken. Ingång från bankens huvudentré, Brunkebergstorg 11. För att delta måste du visa presslegitimation. Presskonferensen kommer att sändas direkt på Riksbankens webbplats,
www.riksbank.se.

Presstjänsten, tel. 08-787 02 00