Statistiska centralbyrån, SCB

Revideringar av nationalräkenskaperna 2004-2005

Pressmeddelande   •   Nov 16, 2006 09:39 CET

Nationalräkenskaper, årsvis (NR):

Revideringar av nationalräkenskaperna 2004-2005

För år 2004 har hela nationalräkenskapssystemet setts över och anpassats till definitiv årsstatistik. BNP-utvecklingen för 2004 har höjts med 0,4 procentenheter, från 3,7 till 4,1 procent. De nya beräkningarna visar på högre estimat för alla områden utom lager. Den största ökningen svarar fasta bruttoinvesteringar för med 1,3 procentenheter. För år 2005 har viss ny information tillkommit, , bl.a. mer heltäckande uppgifter för kommuner. BNP-utvecklingen har beräknats till 2,9 procent, vilket är en upprevidering med 0,2 procentenheter.

Förändringarna på BNP och olika delaggregat framgår av följande tabell:
http://www.scb.se/templates/pressinfo____182638.asp

Konsumtionsutgifter
Hushållens konsumtionsutgifter har höjts med 0,4 procentenheter 2004. Revideringarna beror bland annat på uppjusteringar av utgifterna för personliga tjänster, teletjänster och bilreparationer. Den totala konsumtionsutvecklingen för 2005 har inte förändrats i samband med den senaste beräkningen.

De offentliga konsumtionsutgifterna har reviderats upp med 0,2 procentenheter 2004 beroende på justerad kommunal konsumtion. Jämfört med tidigare publicerade uppgifter har såväl den statliga som den kommunala konsumtionen reviderats ned 2005. Det är framfört allt nedgången i förbrukningen som påverkar statens konsumtion och ökade försäljningsintäkter som drar ned kommunernas konsumtion.

Fasta bruttoinvesteringar
De fasta bruttoinvesteringarna visar nu en ökning med 6,4 procent för 2004 mot tidigare 5,1 procent. Revideringar har gjorts i huvudsak på maskiner och övriga byggnader/anläggningar, inom såväl näringsliv som offentliga myndigheter.
För år 2005 har utvecklingen justerats ner till 8,1 procent. Sänkningen med 0,4 procentenheter berör de flesta områden.

Lagerinvesteringar
Under år 2004 var lagren i näringslivet i stort sett oförändrade. Lagerförändringarna gav trots detta ett negativt bidrag till BNP-utvecklingen med -0,4 procentenheter. Anledningen var att lageruppbyggnaden varit starkt positiv under år 2003. För år 2005 var lagerförändringarna fortsatt svagt negativa och gav därmed inget bidrag till BNP-utvecklingen.

Export och import
Såväl export som import har justerats uppåt för 2004. Exportökningarna ligger på såväl varor som tjänster. På importsidan är det enbart tjänsterna som har förändrats.
För 2005 har exporten justerats uppåt och importen nedåt. Det gäller både varu- och tjänstesidan.

Produktion
Produktionen inom näringslivet har för 2004 reviderats upp med 0,3 procentenheter och det är de varuproducerande branscherna som nu visar en högre tillväxt. Den stora tillväxtmotorn finns inom annan elektro- och teleproduktindustri, som ger ett bidrag till BNP-utvecklingen på 1,1 procentenheter.
År 2005 har produktionen reviderats med 0,4 procentenheter. Tjänstebranscherna står för en marginell ökning, medan varuproducenterna även 2005 har uppjusterats mest.
Produktionen inom de offentliga myndigheterna har justerats upp med 0,5 procentenheter år 2004 och nedreviderats med 0,3 för 2005.

Sysselsättning
Under 2004 minskade antalet sysselsatta i ekonomin med 0,6 procent, denna utveckling bröts under 2005 då antalet sysselsatta ökade med 0,4 procent.
Nedgången 2004 berodde på minskningar av antalet sysselsatta i näringslivet respektive statliga myndigheter, medan ökningar i kommunala myndigheter hade en motverkande effekt. Uppgången under 2005 förklaras främst av en ökning av antal sysselsatta i näringslivet, medan sysselsättningen i offentlig sektor minskade.

Antalet arbetade timmar ökade under 2004 med 0,8 procent, vilket till viss del kan förklaras av att detta år innehöll fler arbetsdagar än 2003. Uppgången i arbetade timmar fortsatte under 2005 då ökningen var 0,6 procent.

I näringslivet ökade antalet arbetade timmar med 0,4 procent under 2004 och med 1,1 procent under 2005.
Arbetsproduktiviteten i näringslivet ökade med 4,8 procent under 2004 och 2,6 procent under 2005.

Tabell 2 Förändring av bidragen till BNP-utvecklingen (inklusive import)
http://www.scb.se/templates/pressinfo____182638.asp

Utrikeshandeln är det delaggregat som har störst betydelse för BNP-tillväxten 2004 med 2,3 procentenheter vid respektive beräkningstillfälle. Enligt de nya beräkningarna har bidraget från konsumtion och investeringar fått en något större tyngd än tidigare.
Jämfört med 2004 har utrikeshandelns betydelse som draglok i ekonomin mattats betydligt under 2005, även om en liten justering uppåt skett vid det senaste beräkningstillfället. Utrikeshandeln bidrar nu totalt med endast 0,5 procentenheter till tillväxten, i och med att exportuppgången har mattats av. Istället har konsumtion och investeringar intagit den ledande rollen i den ekonomiska tillväxten.

Revidering av inkomster, utgifter och sparande
Hushållssektorns disponibla inkomster uppgick till 1 296 mdkr under 2004 vilket var en ökning med 2,2 procent jämfört med 2003. Rensat för inflation var ökningen 1,4 procent, vilket är en revidering med + 0,1 procentenheter jämfört med tidigare publicerade uppgifter.

Under 2005 uppgick hushållssektorns disponibla inkomster preliminärt till 1 333 mdkr. Inkomstökningen uppgick till 2,8 procent i nominella termer och 1,5 procent i reala termer. Den reala inkomstutvecklingen har reviderats ned med 0,3 procentenheter.

Hushållssektorns sparande uppgick till 109 mdkr under 2004 och 97 mdkr under 2005. Sparandet har reviderats ned med 4 mdkr 2004 och 12 mdkr 2005. Sparandet har successivt fallit tillbaka något sedan 2003 då det uppgick till 117 mdkr.

Sveriges totala finansiella sparande mot utlandet uppgick till 167 mdkr under 2004 och 159 mdkr 2005. Sveriges finansiella sparande motsvarar bytesbalanssaldot samt nettot av kapitaltransfereringarna gentemot utlandet.

Den konsoliderade offentliga sektorns finansiella sparande ökade både år 2004 och 2005. År 2004 var ökningen 42 mdkr och år 2005 35 mdkr. I förhållande till BNP var det finansiella sparandet 1,5 procent av BNP år 2004 och 2,7 procent år 2005.

Kvartalsberäkningar

Preliminära kvartalsuppgifter enligt de nu publicerade beräkningarna finns för närvarande endast för perioden till och med 2005 och endast avseende faktiska värden. Kontakta nationalräkenskaperna, nrinfo@scb.se, om ni önskar ta del av dessa uppgifter. Fullständiga kvartalsuppgifter, dvs. inklusive kalenderkorrigerade och säsongsrensade data för hela perioden 1993-2006 kvartal 3 kommer att publiceras i samband med beräkningarna för tredje kvartalet den 1 december 2006.
De kvartalsvärden som nu finns på SCB:s hemsida är alltså inte uppdaterade enligt de årsberäkningar som nu presenteras.

Definitioner och förklaringar

Med definitiva årsberäkningar avses att beräkningarna har gjorts med det mest detaljerade underlag som finns att tillgå. Det är bland annat uppgifter om produktionen fördelad på ett antal olika produkter samt information om insatsförbrukning inom respektive branscher som utgör ett extra underlag för årsberäkningarna och som saknas vid de kvartalsvisa sammanställningarna.

En stor skillnad mellan kvartals- och årsberäkningarna är således att årsunderlaget gör det möjligt att beräkna ett förädlingsvärde som skillnaden mellan produktionsvärde och insatsförbrukning för respektive bransch. I och med att produktionen fördelas på olika produkter är det också möjligt att göra avstämningar mellan tillförsel och olika användningar per produkt.

Vid kvartalsberäkningarna däremot, används det förädlingsvärde per bransch, som har beräknats vid den senaste årsberäkningen. Med detta förädlingsvärde som utgångspunkt, och framskrivning med hjälp av en indikator på branschens utveckling, som exempelvis omsättningen mellan de aktuella perioderna, beräknas ett nytt förädlingsvärde för respektive efterföljande period. Det finns alltså ingen information om produktionsvärde respektive insatsförbrukning när kvartalsberäkningarna görs.

Men detta förklarar inte hela skillnaden mellan kvartals- och årsvisa beräkningar av nationalräkenskaperna. Även underlagen för investeringar, lager, hushållskonsumtion och offentlig verksamhet är mer heltäckande och detaljerade när årsberäkningarna görs. Vidare görs prisomräkningar – deflatering - på en betydligt mer detaljerad nivå i årsberäkningarna. En utförligare beskrivning av årsberäkningarna finns i dokumentationen ”Beräkningsrutiner för nationalräkenskaperna”, som finns på vår hemsida under Nationalräkenskaper, årsvis.

Mer om ...

Information om statistikens kvalitet, framställningssätt samt tabeller och diagram m.m. finns på SCB:s webbplats. Länk till tabeller: Nationalräkenskaper 1993-2005.
http://www.scb.se/templates/pressinfo____182638.asp

Avskiljare
Statistikansvarig myndighet och producent
SCB, Nationalräkenskapsenheten
Box 24300
104 51 Stockholm
Fax 08-506 942 96

Förfrågningar
Birgitta Magnusson Wärmark
Tfn 08-506 945 51
E-post nrinfo@scb.se
Solveig Westin
Tfn 08-506 946 23
E-post nrinfo@scb.se
Var god ange källa när uppgifter ur detta pressmeddelande återges.