Livsmedelsverket

Riksprojekten utvärderade

Pressmeddelande   •   Maj 10, 2004 11:20 CEST

Kommunernas inspektörer är positiva till Riksprojekt, men vill ha snabbare slutrapportering. Det visar Livsmedelsverkets utvärdering av Riksprojekten.

Varje år driver Livsmedelsverket ett särskilt Riksprojekt tillsammans med ett antal kommuner. Syftet är att få veta mer om förekomsten av sjukdomsframkallande mikroorganismer i livsmedel för att kunna värdera och hantera risker bättre. Mellan 2000 och 2004 har 84 procent av landets kommuner deltagit i minst ett projekt, och i genomsnitt så har 53 procent av kommunerna deltagit varje år.
Riksprojekten bygger på att de kommuner som vill vara med samlar in och analyserar livsmedelsprover. Analyssvaren rapporteras sedan till Livsmedelsverket, som sammanställer och drar slutsatser utifrån studien.

Ett viktigt underlag
Riksprojekten ger ett viktigt underlag för Livsmedelsverkets tillsyns- och regelarbete. För att stödja och utveckla arbetet med Riksprojekt har arbetsformen utvärderats bland annat genom att frågor har ställts till inspektörer i 17 slumpmässigt utvalda kommuner.
Resultatet av utvärderingen har visat sig vara så intressant att Livsmedelsverket har beslutat att alla bör kunna få ta del av den. De uppgifter som har lämnats under anonymitetsskydd har sammanställts så att ingen av de intervjuade kan identifieras.

Tre av fem projekt utvärderade
Sedan 1999 har fem Riksprojekt startats. I utvärderingen ingår de fyra första av de fem projekten.

2000 genomfördes det första Riksprojektet, Campylobacter i rått kött och råvatten till dricksvatten.
2001 kartlades förekomsten av Listeria monocytogenes i kyld konsumtionsfärdig mat.
2002 kartlades förekomsten av Salmonella i frukt och grönsaker.
2003 var avsikten att kartlägga temperaturförhållanden för särskilt utvalda livsmedel vid ankomst och vid hantering i storhushåll och butiker.
2004 undersöks förekomsten av Yersinia enterocolitica i fläskkött och fläskprodukter.
Tydlig och snabb rapportering
Den viktigaste kritiken består i att återrapporteringen till kommunerna är för långsam. Kommunerna är också intresserade av att få resultatet nedbrutet länsvis.
För att kunna bearbeta och återrapportera snabbare till kommunerna har Livsmedelsverket infört inrapportering av resultat via webben. Om det kan leda till att preliminära resultat kan återrapporteras snabbare blir en sen slutrapport ett mindre problem.

Resultat
Riksprojekten har enligt utvärderingen i stort uppfyllt Livsmedelsverkets utsatta mål. Resultaten hade blivit ännu bättre om arbetsformen tillåtit en ökad styrning av provtagningen och om fullständiga uppgifter lämnats på följesedlarna. Genom Riksprojekten har deltagarna både på Livsmedelsverket och i kommunerna kunnat höja sin kompetens.

Bättre samordning mellan projekt
Kommunernas inspektörer efterlyser en bättre samordning mellan Riksprojekten och Livsmedelverkets övriga projekt. Inspektörerna ser Livsmedelsverket som en helhet, vilket ställer krav på en bättre samordning av verkets projekt och insatser.

God framförhållning viktig
Inspektörerna upplever få begränsningar för att delta i Riksprojekten. En förutsättning är att det ska passa in i den övriga planeringen. Det ställer stora krav på tydlighet i informationen och god framförhållning i Riksprojekten. Fler utbildningsinsatser parallellt med Riksprojekten efterfrågas av de inspektörer som deltagit i utvärderingen.

- Den här utvärderingen har varit väldigt värdefull för oss. Vi kommer att förändrat vårt arbetssätt, till exempel med att presentera de preliminära resultaten, säger mikrobiolog Roland Lindqvist.


Ytterligare upplysningar:
Roland Lindqvist, mikrobiolog, 018-17 56 31


Livsmedelsverket, Box 622, 751 26 Uppsala, tel: 018-175500