Sveriges Kommuner och Landsting

Risk att bredbandsutbyggnaden avstannar

Pressmeddelande   •   Nov 02, 2011 12:05 CET

En ny rapport visar att PTS prisreglering av marknaden för svartfiber får flera oönskade konsekvenser för Sverige som ledande IT land. SKL är mycket bekymrade och vill att prisregleringen omprövas eller hävs.

SKL signalerade tidigt att konsekvenserna av prisregleringen inte var tillräckligt genomlysta. Därför har SKL givit konsult- och revisionsfirman Deloitte i uppdrag att undersöka följderna av prisregleringen. Rapporten är nu klar och den pekar på flera risker.

– Vi är oroade. Redan i våras när prisregleringen blev aktuell påtalade vi för PTS att konsekvenserna kunde bli ödesdigra för utbyggnaden av snabbt och modernt bredband i hela landet. Nu har rapporten från Deloitte bekräftat våra farhågor. Prisregleringen måste snarast omprövas och kanske upphävas, säger Gunilla Glasare, avdelningschef på Sveriges Kommuner och Landsting.

– Många kommuner har investerat stora summor i stadsnäten för att säkerställa tillgång till modernt bredband för sin kommuninvånare. Kommunerna har byggt upp stadsnäten eftersom de privata bolagen inte har haft intresse. Nu riskerar dessa investeringar att frysa inne, säger Gunilla Glasare.

– Scenariot som målas upp är att marknaden utvecklas till att bara rymma en helt dominerande aktör. Det vill säga en återgång till den monopolsituation Sverige befann sig i för 20 år sedan. TeliaSonera, som är den aktör som regleringen syftar till att styra, är i själva verket de som i slutändan är de stora vinnarna, säger Gunilla Glasare.

I rapporten konstateras att det inte finns något som visar hur en reglerat pris på fiber kommer slutkunderna/konsumenterna till godo i form av lägre priser och bättre valmöjligheter.

– Dessutom pekar rapporten på att marknaden faktiskt fungerar, det finns fler aktörer nu än någonsin tidigare och priserna sjunker. En prisreglering är ett ingrepp som bara bör införas vid marknadsmisslyckanden, säger Gunilla Glasare.

Genom PTS prisreglering blir priset för tillträde till TeliaSoneras fibernät normerande för alla aktörer. Även landets stadsnät måste förhålla sig till det pris som PTS har räknat fram. Detta fungerar bara om kostnaden PTS kommit fram till speglar de faktiska kostnaderna för att tillhandahålla fiber. TeliaSonera kan lösa sin finansiering genom att subventionera investeringar i fiberinfrastrukturen med pengar från andra delar av sin verksamhet, till exempel från sitt befintliga monopol på kopparmarknaden. Detta är omöjligt för de kommunala stadsnäten som endast hyr ut svartfiber och inte har några andra inkomster som kan täcka upp.

– Tanken bakom PTS prisreglering av TeliaSonera måste ju rimligtvis ha varit att få in flera aktörer på marknaden för konsumenternas/medborgarnas bästa. Ironiskt nog kommer vi nu att få bevittna är det motsatta, när stadsnäten inte bär sig och kommunerna kan tvingas sälja bolagen billigt, säger Gunilla Glasare. – Vi vill precis som regeringen, att Sverige ska vara ledande i användningen av IT för att nå tillväxt-, välfärds- och klimatmål. Prisregleringen ser ut att få motsatt effekt, säger Gunilla Glasare.

FAKTA:

Svartfiber
är en fiberoptisk kabel för sändare och mottagare som ägs av en nätgrossist, tex TeliaSonera eller ett kommunalt stadsnät, medan utrustningen som ansluts i ändarna ägs av den som hyr svartfibern, tex Tele 2 eller Bredbandsbolaget.

Svartfiber kan liknas en förlängningskabel utan att någon utrustning finns ansluten i ändarna (d.v.s. en svart/nersläckt punkt till punkt-kabel). Det är upp till ändutrustningens ägare att ansvara för sin egen utrustning, samt dess kapacitet och kostnad.

Svartfiber erbjuder möjligheten för teleoperatörer att ha gemensam infrastruktur, som ett alternativ till att varje operatör lägger ut sin egen fiber.

Stadsnät kallas de bredbandsnät som är geografiskt begränsade och då ofta till en kommun. Ägandet av stadsnät ser ut enligt följande: 139 stadsnät är kommunalt ägda, 16 helt privat ägda samt 21 som har ett blandat ägande (offentligt & privat). Ofta är det just de kommunala energibolagen som startat stadsnätssatsningarna. Tanken med stadsnäten är att agera operatörsneutral infrastruktur, där stadsnätet står för själva uppkopplingen men tjänsterna (som internetuppkoppling, telefoni och IPTV) tillhandahålls av kommersiella aktörer. Stadsnäten utgör idag en stor och viktig del av den nationella infrastrukturen då de byggts upp med fiberkablar i sin struktur.