Sveriges Riksbank

Rosenberg: Ramverket för prisstabilitet består

Pressmeddelande   •   Sep 23, 2003 13:29 CEST

Vice riksbankschef Irma Rosenberg talade under tisdagen vid SNS och Affärsvärldens konjunkturkonferens. Hon berörde bl.a. penningpolitiken och utvecklingen på de finansiella marknaderna efter folkomröstningen.

"Det senaste halvåret har präglats av debatten om ett svenskt deltagande i valutaunionen EMU. Som vi alla vet går åsikterna starkt isär om vilka effekter ett medlemskap i valutaunionen skulle ha för svensk ekonomi. Det som är glädjande är dock den breda uppslutning som uppenbarligen finns kring vikten av stabilitet i ekonomin, med sunda statsfinanser och låg och stabil inflation. Utfallet i folkomröstningen innebär att Riksbanken fortsätter att bedriva penningpolitiken med prisstabilitet som mål. Utgångspunkten är precis som tidigare inflationsutsikterna i Sverige på ett till två års sikt och målet, en inflation på 2 procent med ett toleransintervall på +/- 1 procentenhet, ligger fast. Inflationsmålspolitiken har fungerat bra och därför ser vi ingen anledning att göra några förändringar i den penningpolitiska strategin med anledning av resultatet i folkomröstningen. Vi kommer att fortsätta publicera inflationsrapporter och vara så öppna och tydliga om penningpolitiken som möjligt. Det finns idag ett starkt stöd för Riksbankens penningpolitik och inflationsmålet har hög trovärdighet. Men det är viktigt att komma ihåg att förutsättningarna för att vi skall kunna vara fortsatt framgångsrika i inflationsbekämpningen är att den ekonomiska politiken som helhet bedrivs på ett ansvarsfullt sätt. Därför vill jag ta fasta på vad regeringen framhöll i regeringsförklaringen, nämligen att målen för den ekonomiska politiken ligger fast och att utgiftstak och överskottsmål ska klaras", sade Irma Rosenberg.

"Att det blev ett nej till euron i folkomröstning har inte lett till några starka reaktioner på de finansiella marknaderna, sannolikt därför att ett nej-resultat var det som de flesta räknade med. Riksbanken har under många år gjort bedömningen att kronan är undervärderad i reala termer, dvs. att det finns anledning att förvänta sig en appreciering. För detta talar gynnsamma underliggande faktorer som t.ex. en relativt stark tillväxt jämfört med genomsnittet i Europa och ett stabilt överskott i bytesbalansen sedan mitten av 1990-talet. Förutsättningarna för att kronan ska stärkas framöver finns alltså på plats. Men det är ännu för tidigt att avgöra om den förstärkning av kronan som skett efter folkomröstningen blir varaktig. Den som gjort prognoser för växelkursutveckling vet hur svårt det är förutsäga utvecklingen på valutamarknaden och särskilt när i tiden en förändring kan väntas ske. På obligationsmarknaden har ränteskillnaden mellan svenska och tyska obligationer, som ofta används som en indikator för förtroendet för svensk ekonomi, ökat något efter förra söndagens nej till euron. Ökningen är dock liten. Att vi idag har goda statsfinanser och stabilitet i svensk ekonomi bidrar till att forna tiders kraftiga svängningar framstår som ett minne blott. Men skulle vi avvika från en politik med sunda statsfinanser och låg inflation skulle Sverige riskera att återigen få se räntorna på obligationer denominerade i svenska kronor stiga kraftigt jämfört med omvärlden", sade Rosenberg.

"En viss premie i form av ränteskillnad mellan svenska och tyska långa marknadsräntor är idag vad vi verkar få betala för bl.a. den valutaosäkerhet men också kanske sämre likviditet som ett utanförskap innebär för räntemarknaden. Det är dock svårt att göra en samlad bedömning av de ekonomiska konsekvenserna av ett utanförskap. På kort sikt ser jag inte några betydande effekter alls. På längre sikt kan däremot tillväxtförutsättningarna te sig sämre med en egen valuta genom en svagare utveckling av handeln med övriga euroområdet. Samtidigt tror jag att andra faktorer som t.ex. skatter och utformningen av socialförsäkringssystemen till och med kan ha större inverkan på tillväxtförutsättningarna", sade Rosenberg.

"Låt mig avsluta med att konstatera att tecknen på en återhämtning blivit fler under sommaren, såväl i Sverige som internationellt. Därför är jag nu mer optimistisk angående konjunkturen än i juni då vi presenterade vår förra inflationsrapport. Sammantaget tycker jag att konjunkturutvecklingen så här långt i stort är i linje med den bedömning vi gjorde vid det senaste direktionssammanträdet om penningpolitiken i augusti. Nu får vi följa den information som blir tillgänglig och återkomma i samband med inflationsrapporten i oktober med en djupare bedömning av konjunkturutsikterna och vad de betyder för inflationsutvecklingen de kommande 1-2 åren", avslutade Rosenberg.