Karolinska Institutet, KI

Så kan vi uppleva kroppen som vår egen

Pressmeddelande   •   Jun 17, 2011 08:55 CEST

Forskare vid Karolinska Institutet har lyckats kartlägga de regioner i hjärnan som är involverade i en av de mest fundamentala aspekterna av vårt medvetande: hur vi uppfattar vår kropp som hel och samtidigt vår egen, skild från andra och den omgivande världen. Studien, som publiceras i tidskriften Current Biology, genomfördes med hjälp av så kallad fMRI av hjärnan samtidigt som försökspersonerna deltog i experiment som skapar illusionen att man byter kropp.

På så sätt kunde forskarna spåra varseblivning av kroppen som ens egen till grupper av nervceller som integrerar information från olika sinnessystem (syn, beröring, ledkänsla) till specifika delar av framloben och hjässloben. Dessa nervceller sammanställer sedan de olika sinnesintrycken från kroppens alla delar till en enhetlig uppfattning om den egna kroppen. Forskarna menar att den nya kunskapen kan ha både medicinsk och industriell betydelse.

Tidigare studier har visar att integrationen i hjärnan av visuell, taktil och proprioseptiv (upplevelsen av kroppsdelarnas position i förhållande till varandra) information är en förutsättning för att vi ska kunna uppleva enskilda kroppsdelar som våra egna. Men hur det går till när upplevelsen av egna kroppsdelar transformeras till en mer enhetlig känsla av att ha en hel kropp har tidigare varit okänt.

När man ser ner på sin kropp upplever man den normal omedelbart som sin egen. Man upplever också att den är en enhet och inte exempelvis en samling osammanhängande kroppsdelar. Vår forskning är den första någonsin som försöker svara på frågan hur detta går till, hur människan kan uppleva sig ha en egen kropp, säger Valeria Petkova, en av forskarna bakom studien.

I den nu aktuella studien deltog försökspersonerna, totalt 70 personer, i ett experiment som skapar illusionen av att man byter kropp med en skyltdocka. Deltagarna kunde med hjälp av vanlig videoteknik se hur försöksledaren rörde vid skyltdockans kropp ur skyltdockans perspektiv samtidigt som någon rörde vid dem själva på samma ställe utan att de kunde se detta. Under tiden som detta skedde avbildades försökspersonernas hjärnaktivitet med fMRI (functional magnetic resonance imaging). Forskarna kunde då se en tydlig koppling mellan upplevelsen av att ha en hel, egen kropp och aktivitet i specifika hjärnbarksområden i framloben och hjässloben, områden som integrerar syn och känsel.

Aktiviteten i dessa så kallande ”multisensoriska” områden var starkare när den stimulerade kroppsdelen satt ihop med en kropp än när den inte gjorde det, fast bara när kroppen upplevdes som försökspersonens egen. Något som i sin tur ger belägg för att sammanhållningen mellan kroppsdelar påverkas av känslan av ägandeskap av enskilda delar.

Våra resultat talar för att integreringen av visuell, taktil och proprioseptiv information från olika kroppsdelar utgör en basal neurofysiologisk mekanism som ligger till grund för känslan av att ha en hel kropp. Kunskapen om denna mekanism i den friska hjärnan kan bidra till att förbättra diagnostik och behandlingsstrategier när det gäller störd kroppslig självperception, liksom möjligheter att utveckla exempelvis bättre proteser för förlorade eller förlamade kroppsdelar, säger docent Henrik Ehrsson, forskningsledare.

Valeria Petkova och Henrik Ehrsson är båda verksamma vid Institutionen för neurovetenskap, Karolinska Institutet.

Publikation:
“From part to whole body ownership in the multisensory brain”, Valeria I. Petkova, Malin Björnsdotter, Giovanni Gentile, Tomas Jonsson, Tie-Qiang Li, H. Henrik Ehrsson, Current Biology, Volume 21; Issue 13,  online 16 June 2011.

För mer information, kontakta

Valeria Petkova, med dr
Tel: 08 5248 7989
E-post: valeria.petkova@ki.se

Henrik Ehrsson, docent
Tel: 08 524 87 231
E-post: Henrik.Ehrsson@ki.se,

Kontakta presstjänsten och hämta bilder: http://ki.se/pressrum

Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.