Örebro universitet

Så möter politiker väljare på nya arenor

Pressmeddelande   •   Feb 05, 2014 08:30 CET

Hur politiker ska nå ut till sina väljare är en högaktuell fråga just i år med både EU-val och vanligt val under året. Därför bör Martin Karlssons doktorsavhandling vid Örebro universitet om vilken roll nya arenor för kommunikation kan spela för dialogen mellan politiker och väljare vara högintressant.

Dels har 500 bloggande politiker fått svara på frågor, dels har politiker som deltagit i olika medborgardialoger fått berätta om sina erfarenheter.

– I båda fallen handlar det om samma utmaning, att överbrygga avståndet till väljarna. Genom bloggandet ska man berätta om olika politiska ställningstaganden och förklara dem. I medborgardialogen handlar det mera om att lyssna och försöka ta reda på vilka kunskaper hos medborgarna som kan vara användbara för att jämka ihop partipolitiken.

Partilojalitet

Martin Karlsson menar att det kan tyckas självklart att politiker utnyttjar nya arenor för att minska avståndet till väljarna och anpassa sitt budskap efter det. Men i Sverige är lojaliteten mot partierna och partiledningen av tradition oerhört stark jämfört med andra länder. Vi har inga direktvalda politiker, inge beslutande folkomröstningar och ett svagt personvalssystem.

– För svenska politiker är det av tradition viktigare att agera inom partiet, det finns mer att vinna på det än att satsa på att skapa direkta relationer med medborgarna. Samtidigt är den politiska kulturen hos medborgarna extrem åt andra hållet, vi vill förverkliga oss själva och inte styras av något kollektiv. Det kan vara en viktig förklaring till att avståndet ökar mellan medborgare och politiker, som bland annat gjort att partierna tappat många medlemmar.

Vänster - höger

I Sverige har bloggarna anpassat sig till de svenska traditionerna, även om Martin Karlsson funnit en skillnad mellan partierna.

– De till vänster använder ”vi” i större utsträckning och talar mer som företrädare för partiet. Politiker mot mitten och höger ututtrycker sig mer som individer. Det speglar också den politiska historien, där vänstern vuxit fram ur folkrörelser och har en starkare kollektiv tradition. Det illustreras också av inställningen till personval där motståndet funnits till vänster medan partierna till höger varit mer öppna för det.

Ett tydligt exempel på partiernas starka grepp om politikerna är FRA-frågan, där de politiker som inte var med på partilinjen utsattes för hård press av partipiskan. Men de kunde också utnyttja bloggar och twitter för att nå ut med sina åsikter och redovisa sina ställningstaganden.

De nya arenorna har tre funktioner för hur politikerna agerar som representanter för partiet, för sig själva och för sina väljare:
x De ska stå till svars och förklara sina ställningstaganden. Det är särskilt viktigt när man riskerar att framstå som motståndare till sina väljare, till exempel vid neddragningar eller besparingar.
x Bygga förtroende genom att framhålla sina bästa argument och populära beslut.
x Undersöka och lyssna, få in andra perspektiv och idéer, vilket har störst betydelse i samband med medborgardialoger.

Megafoner

– Man kan säga att bloggarna är att likna vid megafoner, medborgardialogen är mer ömsesidig.

Martin Karlssons råd till politikerna är att inte överskatta problemen och inte vara rädda för de nya arenorna.

– Det finns en rädsla för att man kan lockas att lova för mycket och att partierna kan fragmentiseras, men det finns få tecken på det. Det måste vara politikerna som ska gå före, våga fatta och argumentera för beslut, som till en början inte accepteras brett. Det behövs för att vi ska få förändringar i samhället och då behövs också kanaler för att kunna hantera kommunikationen mellan politiker och medborgare.

Det fanns politiker som bloggade redan inför valet 2006, men inför förra valet fick bloggandet ett genombrott. Sedan dess har twittrandet dykt upp och Martin Karlsson menar att det är en form som passar politiken bättre. Han beskriver bloggosfären som en spökstad när valdagen passerat.

Nu kommer twitter

– Vi ska gå vidare med en bredare undersökning av hur politiker använder sociala medier och då kommer också twittrandet att finnas med. Det finns mycket att titta på där, till exempel fenomenet med att en parallell debatt kan pågå under ett fullmäktigemöte där ledamöterna twittrar samtidigt som det argumenteras från talarstolen.

Det som intresserar honom att undersöka är hur politiker kan ta plats i de sociala mediernas flöde.

– Jag vill se hur man hittar vägar in i nätverket, det är lätt att hamna i mörkret och det finns en stark hierarki i sociala medier. Man måste vara aktiv och det spelar också roll vilken politisk position man har. De 100 topprankade bland bloggarna har hälften av alla länkar. När det gäller politiker på twitter Sverige är Carl Bildt outstanding. Han har 250 000 följare och kan inte vara med i ett sånt här material, han snedvrider alla resultat. Tvåan på listan , Birgitta Ohlsson, har ”bara” 30 000 följare."

 Martin Karlssons doktorsavhandling i statskunskap heter Covering distance – Essays on representation and political communication.

Kontakt: Martin Karlsson, tel: 019-303627, mobil: 070-4604979, e-post: martin.karlsson@oru.se

Örebro universitet är ett modernt lärosäte med ämnesmässig bredd. Här finns cirka 17 000 studenter och 1 200 medarbetare. Universitetet har utbildning och forskning inom psykologi, humaniora, juridik,
samhällsvetenskap, naturvetenskap, teknik, vård, medicin, undervisning, musik, idrott, restaurang och hotell.
www.oru.se