Agria Djurförsäkring

Sällskapsdjur i vården ger friskare åldringar

Pressmeddelande   •   Apr 26, 2003 16:32 CEST

En hund, en katt eller en burfågel gör underverk med äldres hälsa. Livskvalitén höjs, depressionerna minskar, kolesterol och blodtryck sänks. Dessutom får vårdpersonalen bättre arbetsmiljö - och kostnaderna för vård och medicinering minskar.Det visar den forskningsrapport som Kommunal har presenterat idag, tillsammans med avdelningen för geriatrik vid Göteborgs universitet, i sin monter på Omsorgsmässan i Sollentuna.

Möjligheterna är stora och vinsterna oöverskådliga, konstaterar docent Ingemar Norling, som sammanställt forskningen kring äldre och sällskapsdjur i samarbete med Kommunalarbetareförbundet.

Den äldre som har hund åldras inte lika snabbt som sina jämnåriga, eftersom hon rör sig mer. Hundägaren håller sig friskare och tillfrisknar dessutom snabbare om hon blir sjuk. Hon behöver inte lika mycket vård, går mer sällan till läkare och blir inte lika ofta deprimerad. Undersökning efter undersökning bekräftar detta.

Djurägare får lägre nivåer kolesterol och lägre blodtryck. De är mer fysiskt aktiva och har ett socialt rikare liv. Också patienter med Alzheimer har blivit mer aktiva och mindre deprimerade tack vare kontakten med djur.

Minskade vårdkostnader
Beräkningar gjorda i Australien visar att det går att spara uppemot 800 miljoner svenska kronor under ett år genom att äldre får umgås med sällskapsdjur.

- Det är dags att vi börjar dra nytta av de kunskaper vi fått om hur positivt det är med sällskapsdjur, skriver Ingemar Norling, som arbetar på sektionen för vårdforskning på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg.

Han rekommenderar olika vägar att gå:

Ett lämpligt husdjur kan finnas hela tiden på servicehuset.
Vårdpersonalen kan ta med sig egna djur på hembesök eller till äldreboendet.
Man kan på olika sätt underlätta för de äldre att ha djur.
Och på sjukhusens äldreavdelningar bör kontakt med djur självklart ingå när man ska förbättra vårdmiljön.

Djuret i sig ett stöd
Forskningen visar att framför allt tre faktorer är positiva för hälsan: eget inflytande över livet, ett stort socialt stöd och tillgången till natur - naturen har sådan effekt att stressymptomen minskar till och med om man passivt ser ut på naturen i fem minuter! Ett sällskapsdjur är alltså till god hjälp: djuret i sig är ett stöd men ger också lättare kontakt med andra människor. Och en djurägare kommer oftare ut i naturen. Äldre som har hund är ute mer än en timme per dag - det är dubbelt upp mot den miniminivå som rekommenderas. Hunden gör också att ensamma äldre i större utsträckning verkligen vågar gå ut och promenera. Flera forskare hävdar att djur är naturliga terapeuter. De är inte värderande, de lyssnar, visar empati och kan avläsa och signalera kroppsspråk.

Erfarenhet från andra länder
Flera länder har tagit fasta på djurens positiva inverkan och har till exempel en omfattande verksamhet med frivilliga som kommer med besökshundar till äldre som inte kan ha egna djur. Det blir också vanligare med djur i åldringsvården, både för aktivitet och för terapi. Undersökningar visar att vårdkostnaden sänks och att livskvalitén ökar. Men för hunden kan det vara påfrestande att umgås med vårdkrävande patienter. Därför utbildas inte bara personalen utan också djuren.

I Sverige finns enstaka kurser - på SLU i Skara - och det finns också några vårdhem som har långa praktiska erfarenheter av att ha husdjur. Ingemar Norling vill se att fler följer efter. Det är dags att kunskapen omsätts i kreativ handling, skriver han i rapporten. Vinsterna är oöverskådliga.