Växjö universitet

Särskolan – en särskild skola? Ny avhandling från Växjö universitet

Pressmeddelande   •   Aug 31, 2007 09:20 CEST

För drygt tio år sedan fick hela den svenska skolan för första gången en gemensam läroplan, Lpo94, som också gäller särskolan. Detta steg mot en
skola för alla var ett resultat av ett omfattande internationellt samarbete för en inkluderande skola. Under senare år, och inte minst efter det senaste regeringsskiftet, märks dock tydliga tendenser till en mer segregerande skola. Debatten om särskolan har tagit fart och ”en skola för alla” både ifrågasätts och försvaras. I en ny avhandling från Växjö universitet låter pedagogen Elisabet Frithiof personer med utvecklingsstörning själva komma med ett inlägg.

Med sitt inifrånperspektiv bygger avhandlingen på unika livsberättelser.
Före detta särskoleelever, några unga personer med utvecklingsstörning har bearbetat sina minnen och erfarenheter från skoltiden och det är deras människosyn, kunskapssyn och samhällssyn som är fokus i Elisabet Frithiofs avhandling. Den segregation och marginalisering, som personer med utvecklingsstörning drabbas av har historiska rötter, något som skildras i avhandlingens historik.

Avhandlingen visar att de intervjuade sammantaget ändå har goda minnen och erfarenheter från särskolan. Däremot har de svårt att riktigt
fastställa vilka det är som går i särskolan. De intervjuade har själva blivit marginaliserade och kränkta, både under skoltiden och senare i
arbetslivet, något som vittnar om omgivningens
”lagom-för-funktionshindrade”-tänkande, även det med sina historiska rötter. De intervjuade själva tvekar inte att på ett djupare plan diskutera svåra frågor, om funktionshinder, sin egen existens, liv och död.

– Den människosyn, som bland annat ligger bakom FN-deklarationen om mänskliga rättigheter, uttryckt av filosofen Jacques Maritain, speglas när de intervjuade frimodigt och medvetet talar om sitt funktionshinder och sin person berättar Elisabet Frithiof. Inifrånperspektivet bidrar med viktiga synpunkter på delaktighetens villkor, vad ett gott liv kan vara, vad utbildning och särskolan kan betyda samt vilket samhälle som är värt att leva i. Rösterna är väl värda att lyssna till!

Elisabet Frithiof är fil.mag., lågstadielärare och speciallärare med mångårig yrkeserfarenhet från grundskola och särskola. Efter ett år på
Forskarskolan Demokratins villkor vid Örebro universitet fortsatte hon sin forskarutbildning vid Växjö universitet, där hon nu avslutar denna
utbildning.

Avhandlingen ”/Mening, makt och utbildning – delaktighetens villkor för personer med utvecklingsstörning/” försvaras den 7 september 2007
kl.10:15 i sal Wicksell, Växjö universitet. Opponent är professor Birgitta Qvarsell, Stockholms universitet.

För mer information kontakta Elisabet Frithiof på telefon 0470-70 83 59
eller e-post: elisabet.frithiof@vxu.se

Beställ boken av Kerstin Brodén, Växjö University Press, telefon 0470-70 82 67 eller e-post: vup@vxu.se