Landsbygdsdepartementet

Samernas sedvanemarker utredda

Pressmeddelande   •   Feb 15, 2006 11:13 CET

Gränsdragningskommissionen överlämnar i dag sitt betänkande "Samernas sedvanemarker (SOU 2006:14 )" till statsrådet Ann-Christin Nykvist. Särskild utredare har varit lagmannen Jan Alvå.

Utredningen har enligt direktiven haft två delar. Den ena har varit att klarlägga var samerna med stöd av rennäringslagen får utöva renskötselrätt under vintertiden den 1 oktober - 30 april. Syftet med denna del av arbetet, som är den mest omfattande, har varit att ta fram så mycket underlagsmaterial så att tvister angående renskötselrättens geografiska omfattning i framtiden så långt möjligt skall kunna undvikas. Den andra delen av uppdraget har gått ut på att klarlägga var i Sverige det finns marker som samerna enligt artikel 14 i ILO-konventionen traditionellt innehar respektive nyttjar med andra.

Utredningen har kommit fram till att renskötselområdet omfattar större delen av Norrbottens län, hela Västerbottens län och större delen av Jämtlands län med undantag för Härjedalens kommun. För olika områden görs indelningar beroende på hur stor sannolikhet det finns för att rätten gäller. Resonemangen bygger på de lagar och den praxis som gäller idag. I de fall domstolar har kommit fram till att det inte finns renskötselrätt gör utredningen ingen annan bedömning. Från utredningens bedömning undantas även de områden som är föremål för pågående domstolsprocesser.

När det gäller den del av uppdraget som gått ut på att överföra termerna i ILO-konventionen till svenska förhållanden anser utredningen att den yttre gränsen för den mark som traditionellt nyttjas tillsammans med andra sammanfaller med gränsen för renskötselns vinterbetesmarker. Det finns enligt utredningen också marker som samerna skall anses traditionellt inneha. Dessa områden är dock inte lika omfattande som den s.k. ILO-utredningen kom fram till i sitt betänkande 1999. ILO-utredningen ansåg nämligen att statlig mark inom åretruntmarkerna skulle anses traditionellt innehavda av samerna. Vi har gjort en tolkning som är snävare rent geografiskt och som innebär att mer begränsade områden är traditionellt innehavda. Till dessa områden, som utredningen inte pekar ut på marknivå, bör samerna tillerkännas äganderätt i vanlig mening.

Utredningen föreslår också att det bör övervägas att skapa ett särskilt medlings- och utredningsinstitut som kan träda in när det uppstår tvister om bl.a. renskötselrättens geografiska omfattning. Detta är dock något som inte ingått i utredningens direktiv. Vad utredningen här har gjort är att skissa på hur ett medlings- och utredningsinstitut kan utformas. Utredningen föreslår att staten skall svara för kostnaderna för de undersökningar som kommer att initieras genom institutet.

Utredningsarbetet har inneburit att ett stort historiskt källmaterial från 1600-talet fram till 1990-talet har tagits fram och källkritiskt granskats. En redogörelse för den historiska bakgrunden och renbeteslagstiftningens framväxt ingår också. Härigenom har en säkrare grund skapats för bedömningen av renskötselrättens förutsättningar och geografiska utsträckning. Utredningen har vidare analyserat vad urminnes hävd innebär. I denna del anser utredningen att de förhållanden som gäller den samiska rätten är så speciella att urminnes hävd till renskötselrätt är en särskilds sorts rätt som inte helt är av samma slag som urminnes hävd i andra sammanhang. Det innebär t.ex. att urminnes hävd till renskötselrätt kan uppkomma även efter 1971.
Utredningen har också belyst förhållanden i andra länder. Denna beskrivning har fått särskild medlings- och utredningsinstitutet.

Fakta:
BakgrundSamerna är ett ursprungsfolk i Sverige. Renskötselrätten tillkommer det samiska folket och grundas på urminnes hävd. Renskötseln bedrivs av företag som är organiserade i samebyar. Renskötselområdet omfattar både privat mark och statligt ägd mark från Idre i söder till Treriksröset i norr. Vissa marker får användas året runt, de s.k. åretruntmarkerna. Dessa marker är geografiskt bestämda. Utsträckningen av de marker som får användas under vintertiden, den 1 oktober  30 april är däremot oklar. Oklarheten har gett upphov till omfattande tvistemål vid norrländska domstolar. International Labour Organisation (ILO) har utarbetat en konvention nr 169 om ursprungsfolks rättigheter. Konventionen har ännu inte tillträtts av Sverige. I artikel 14 i konventionen talas om mark som ursprungsfolket traditionellt innehar eller traditionellt nyttjar tillsammans med andra.


Kontakt:
Jan Alvå
Utredare
070-878 02 82

Lars Lindblad
Utredningssekreterare
070-205 37 93
lars.lindblad@dom.se




-------------------------
Relaterade publikationer
-------------------------
SOU 2006:14 Samernas sedvanemarker (http://www.regeringen.se/sb/d/6267/a/58257)