Stockholms Läns Landsting

Samordna klottersaneringen (fp)

Pressmeddelande   •   Jul 13, 2004 11:07 CEST

Folkpartisterna Cecilia Carpelan och Maria Wallhager föreslår i en motion till landstingsfullmäktige att landstinget ska samordna klottersaneringen bättre med Stockholms stad, kranskommunerna och andra aktörer. De pekar på att klottret har ökat i Stockholm och att det idag är ett stort stadsmiljöproblem med sociala dimensioner. De hänvisar i motionen till det mycket lyckade ”Stoppa-Klottretprojektet” i Helsingfors. Där har klottret minskat med 70% sedan starten 1998.


- Vi vet av trygghetsmätningar att bostadsområden med mycket klotter och annan vandalisering leder till otrygghet. Utanförskapet som många känner i socialt utsatta områden förstärks om boendemiljön inte är acceptabel. Vi måste ta krafttag mot klottret, inte för att vi ogillar grafitti, utan för att klotter har en negativ inverkan på både stadsmiljön och på den sociala miljön, säger Cecilia Carpelan, landstingsledamot (fp).
- Klottersaneringen har inte kunnat hålla jämna steg med utvecklingen. Det krävs krafttag för att återupprätta trivsel och trygghet i det offentliga rummet. Exemplet från Helsingfors med samordnad klottersanering manar till efterföljd här hos oss i Stockholms län, menar Maria Wallhager, oppositionslandstingsråd (fp).

- Vi anser att de goda resultaten väl motiverar kostnaderna. Projektets kostnader måste vägas mot vad klottret kostar skattebetalarna och SL. De uppgår för SL:s del till 200 mnkr per år. Storstockholms lokaltrafik bör därför initiera ett projekt tillsammans med bland annat Stockholms stad enligt modell från Helsingfors med syftet att minska klottret genom klottersanering, avslutar Carpelan och Wallhager.

För mer information: Patrik Silverudd, 070-737 42 54

Stoppa-Klottretprojektet i Helsingfors
Helsingfors stad startade år 1998 ett Stoppa-Klottretprojekt . Klottret uppges sedan dess ha minskat med 70 %. De aktiva klottrarna har också minskat väsentligt. Projektet drivs med många deltagare, bl a stadens olika tekniska kontor, ansvariga för buss- och spårvägstrafik, el- och telebolag samt några angränsande förortskommuner. Flera mobila enheter åker ständigt runt, bevakar och sanerar vid behov . Dessa insatser finansieras gemensamt av deltagande parter. Helsingfors stad har också engagerat 400 frivilliga som rapportörer av klotter.

Resultatet av satsningen i Helsingfors är alltså en bättre stadsmiljö och färre som klottrar. Det har också fått till följd att de privata fastighetsägarna sköter klottersaneringen bättre. Det har krävts stora resursinsatser, initialt en årsbudget motsvarande 25 mnkr.