Lunds universitet

Samtal i vård och omsorg

Pressmeddelande   •   Sep 16, 2003 13:23 CEST

Hur klarar man att argumentera när man på grund av afasi eller dåliga kunskaper i svenska har ett begränsat ordförråd? Hur kan personalen med lugnande samtal minska oron hos barn som är rädda för tandläkaren? Går det att lära föräldrar till språkstörda barn att tala med dem på ett sätt som hjälper dem framåt?

Dessa och andra frågor kring talspråksrelaterad forskning tas upp vid en konferens i Lund den 19-20 september (program bifogas). Arrangör är institutionen för logopedi, foniatri och audiologi och konferensen heter OFTI 21.

OFTI står för ”områdesgruppen för forskning om tal och interaktion” och har hittills fungerat framför allt som ett forum för svenska lingvister och andra språkvetare. Årets OFTI-konferens har breddats med både forskare från andra nordiska länder och från andra ämnen som sociologi, psykologi, logopedi och handikappforskning.

En röd tråd i programmet är forskning om språkförståelse. Språkliga kommunikationsproblem beror inte alltid på att en person har svårt att hitta rätt ord eller forma riktiga meningar, utan kan också bero på svårigheter med att förstå motparten. Om sådana frågor talar bl a professorn i neurolingvistik Elisabeth Ahlsén från Göteborgs universitet, som studerat patienter med afasi, och Karin Andersson och Karin Westman från LU, som ägnat sig åt barn som har svårt att samtala med andra. De senare framträder samman med Karina Barfod och Anne Skovjberg Poulsen från Köpenhamns universitet i ett danskt-svenskt samarbete.

En annan röd tråd är behandlingar och andra ingripanden. Här finns inlägg om sjukgymnastik (Cathrin Martin och Fritjof Sahlström), om ett program för föräldrar till språkstörda barn ((Marion Lieberman) och om hur ett tandvårdsteam tar sig an rädda barn som behöver tandvård (Gunilla Byrman).

Talspråksforskning är ofta en tidskrävande verksamhet.
– En enda minut av ett samtal tar 7 till 20 minuter att transkribera. Man lyssnar genom bandet gång på gång, klockar pauserna och noterar inte bara orden utan också alla hummanden och andra ljud. Sedan kan de olika inslagen kodas och analyseras av ett dataprogram, förklarar professorn i logopedi Ulrika Nettelbladt.

Mer information Ulrika Nettelbladt, 046-17 27 25, ulrika.nettelbladt@logopedi.lu.se, eller Kristina Hansson, 046-17 27 25, Kristina.Hansson@logopedi.lu.se.