Försvarsdepartementet

Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle

Pressmeddelande   •   Mar 22, 2006 13:33 CET


Regeringen har idag till riksdagen överlämnat proposition 2005/06:133 Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle.

- Att förbättra Sveriges förmåga att hantera kriser är en lång process. Vi lär oss hela tiden. Den lokala och regionala förmågan i Sverige att hantera kriser är bra, vilket hanteringen av stormen Gudrun visade. Men krishanteringsförmågan kan bli bättre på alla plan. Alla myndigheter skall ha en beredskap och förmåga att kunna hantera en kris som inträffar under deras ansvarsområde, säger försvarsminister Leni Björklund.

- Särskilt viktigt är att samhällets förmåga att hantera kriser som samtidigt drabbar flera samhällsområden förbättras. En av de åtgärder regeringen föreslår är därför att inrätta en krisledande myndighet, säger försvarsminister Leni Björklund.

- Skapandet av en krisledande myndighet är ett viktigt steg men innebär inte en lösning på samtliga krishanteringsfrågor. Sveriges förmåga att klara kriser hänger på många steg i en process och på en helhetssyn, från förebyggande åtgärder till själva krishanteringen. Alla samhällsområden berörs, därför måste alla bidra och samverka för att vi tillsammans ska öka samhällets säkerhet.

- Vi har som medborgare ett ansvar att lära oss mer. Vi måste bli bättre på att ge och förmedla kunskaper om hur enskilda kan spela en roll i krishanteringen, både som drabbade av krisen och som frivillig deltagare i krishanteringsarbetet, säger Leni Björklund.

Propositionen föreslår att
- det ska finnas en organisation för riktigt stora kriser som drabbar flera samhällsområden
- det ska finnas ordentliga varningsklockor
- vi ska fortsätta bygga ett robustare samhälle med effektivare användning av samhällets samlade resurser
- vi som bor i Sverige ska få bättre kunskap om hur man klarar kriser

Regeringen föreslår att en krisledande myndighet ska utses för nationella kriser som är tvärsektoriella, det vill säga som drabbar många samhällsområden samtidigt. Relevanta delar av Räddningsverket och Krisberedskapsmyndigheten förs samman.

Efter regeringsbeslut ska den krisledande myndigheten kunna prioritera och samordna andra myndigheters arbete. Övriga myndigheter behåller under kriser ansvaret för sina verksamheter.

Den krisledande myndigheten ska ha en egen varningsklocka, en enhet som kan ge lägesbilder och varna för annalkande kriser. Utpekade myndigheter och länsstyrelserna ska öka sin beredskap, och alltid ha tjänstemän tillgängliga. Regeringskansliet har en egen varningsklocka - beredskaps- och analysenheten - som ska samverka med den krisledande myndigheten och stödja regeringen.

Regeringen föreslår att krav införs på att samhällsviktiga grundläggande funktioner ska fungera även i en kris. Regelverket ska fokusera mer på att verksamheterna ska fungera och mindre på hur de ska fungera. Regeringen föreslår särskilda förbättringar av beredskapen för dricksvattenhanteringen och för informationssäkerheten.

Regeringen ska se över hur nationella resurser som är viktiga för krishantering kan samordnas bättre. Det gäller statens maritima resurser, de av samhället finansierade helikopterresurserna, underrättelseverksamheten och resurser för hantering av kemiska-, biologiska-, radiologiska- och nukleära ämnen (CBRN). "Blåljusmyndigheternas" nya radiokommunikationssystem Rakel ska få en utökas användarkrets, med fler aktörer som arbetar för ordning, säkerhet och hälsa. Fler organisationer utöver frivilligorganisationerna ska kunna få stöd för att vara resurser i samhällets krisberedskapsarbete.

För att förbättra den nationella kunskapsbasen kring att förebygga och hantera kriser inrättas ett nationellt program för säkerhetsforskning. Regeringskansliet fortsätter öva enligt det nya övningsmönstret med minst en storövning per år. Utbildning om samhällets säkerhet och om den enskildes möjlighet att agera vid kriser ska prövas i gymnasieskolan. En ny lag om kommuners och landstings krisberedskap föreslås. Den innehåller bland annat krav på kommunala risk- och sårbarhetsanalyser och krav på utbildning och övning av anställda och förtroendevalda. Kommuner och landsting ska rapportera till den nationella krisledande myndigheten under och efter en kris.

- I huvuddragen följer regeringens proposition den parlamentariskt sammansatta Försvarsberedningens förslag från januari. Det är en stor tillgång att riksdagens partier i stort är överens om vilken väg Sverige ska gå för att förstärka vår förmåga att kunna samverka vid kriser för ett säkrare samhälle, avslutar Leni Björklund.


Kontakt:
Toni Eriksson
Pressekreterare hos Leni Björklund
08-405 25 15
070-227 92 12
toni.eriksson@defence.ministry.se

Dennis Abrahamsson
Pressassistent
08-405 25 30
dennis.abrahamsson@defence.ministry.se

Departementssekreterare
Per Gundmark
08-405 32 83




-------------------------
Relaterade publikationer
-------------------------
Prop. 2005/06:133 Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle (http://www.regeringen.se/sb/d/6513/a/60468)
Sammafattning av proposition 2005/06:133 Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle (http://www.regeringen.se/sb/d/302/a/60571)