Lind & Co

Satirikern Lars Ragnar Forssberg slaktar kor och skärskådar Lundsberg

Pressmeddelande   •   Dec 01, 2011 13:19 CET

Missa inte Lars Ragnar Forssberg Slakt av heliga kor i Vintersurr i Radio 1, 101,9 Stockholm. Lars Ragnar är aktuell med den politiska satiren Blått blod där han bland annat tar upp den dagsaktuella frågan om internatskolor som främjar pennalism.

Utdrag ur Blått blod av Lars Ragnar Forssberg:

För familjen Stålhierta har gällt, gäller och kommer alltid att gälla Lundsberg. Alla betydande medlemmar av släkten har danats på denna internatskola långt borta i de värmländska skogarna. Där har pojkarna blivit män, valparna blivit vargar. Där har de fostrats i god protestantisk anda, lärt sig respekt och underkastelse men framförallt skolats att bli de auktoriteter vilka andra respekterar och underkastar sig.

Noblesse oblige, adelskap förpliktigar. Minst halva adelskalendern tillbringar sin ungdom på Lundsberg, en liten reaktionär ö i ett Sverige som officiellt talar om delaktighet, demokrati och medbestämmande. En ö som dock har mycket goda förbindelser med fastlandet och efter avlagda studentexamina kommer lundsbergarna att besätta viktiga poster inom näringsliv och utrikesförvaltning.

Den pennalism, som med en förskönande omskrivning kallas för kamratuppfostran, har lärt darrande små pojkar – och numera, som en påtvingad eftergift åt såssestaten, även små flickor – att ta emot slag och kränkningar så att de som äldre ska kunna ge igen tredubbel dos av samma medicin, utan att drabbas av någon som helst medkänsla med offren.

Det är en välkänd och väl beprövad metod: den som själv plågats blir en hjärtlös plågoande.

Den gamle bandybaronen och folkpartisten Lars De Geer talade på skolans 100-årsjubileum 1996:

”Jag har fått stryk med livrem och ridpiska, blivit inlåst i vedlår och besprutats med iskallt vatten, men det var aldrig någon pennalism utan fanns alltid humor med i bilden. Ingen for illa, en veklig natur kanske kunde göra det men för alla andra var det bara skojigt.”

1996 börjar fotoprinsen på skolan, fullföljande en gammal släkttradition. Hans farfar, liksom hans farfars bror och fyra andra prinsar, har gått där.  Prinsens närvaro innebar en formlig rusning av elever till skolan. I slutet av seklet, samma år som han tar studenten, hade Lundsberg 263 elever. Den siffran sjönk till 156 elever några år senare, en minskning med 40 procent.

Monarkin är den sockerbit kring vilken överklassen surrar. Föräldrarna skyr inga ekonomiska uppoffringar för att deras barn ska få sola sig i kunglig glans.”