Örebro Läns Landsting

Serveringspersonal friskare i rökfri arbetsmiljö visar ny studie

Pressmeddelande   •   Feb 13, 2007 14:17 CET

Informatör Ulrika Juhlin, tel 019-602 66 75

Universitetssjukhuset Örebro

Den i juni 2005 införda rökfriheten i alla serveringslokaler har varit framgångsrik, både vad gäller allmänhetens acceptans och effekter på arbetsmiljö och hälsa. En studie av 91 anställda i olika serveringsmiljöer på nio orter i Sverige visade efter ett år en betydande minskning både av upplevd och faktisk exponering jämfört med tillståndet före rökförbudet trädde i kraft. Under samma period har, hos icke-rökande personal,
luftvägs- och slemhinnesymtom i genomsnitt halverats (se tabell).

Trots lika stor eller större exponeringsminskning hos rökande personal var symtomminskningen i den gruppen obetydlig.

Resultaten överensstämmer med dem som erhållits i föregångsländer som Irland och Norge och konfirmerar värdet av en rökfri arbetsmiljö. Erfarenheterna bör stimulera dagens strävan att garantera motsvarande rökfria arbetsmiljö för yrkesgrupper i exempelvis kommunala hemtjänsten och tvångsvårdande institutioner.

En utökning
av antalet rökfria miljöer är ett av de mest kostnadseffektiva sätten att förbättra folkhälsan.

Kunskapen om de negativa effekterna på hälsan av passiv rökning har ökat senaste åren . En av de mest utsatta grupperna är serveringspersonal. Utländska positiva erfarenheter av rökfrihet i dessa miljöer bidrog, tillsammans
med nationell opinionsbildning, till riksdagens beslut om rökfria serveringslokaler från 1 juni 2005.

För att studera effekten av detta beslut på passiv rök-exponering och hälsa har en studie gjorts på 91 personer på nio orter. Den uttalade minskning av exponering och besvärssymtom som rapporterats tidigare efter 4-5-månadersuppföljningen kvarstod väsentligen oförändrad vid 12-månadersuppföljningen.

Detta stärker slutsatsen att det är rökfriheten och inte eventuella skillnader under året i förekomsten av allergiframkallande ämnen som orsakat den påvisade effekten.

Skillnaden mellan icke-rökare och rökare i studien är stor – den positiva effekten på symtomgrad återfinns så gott som enbart hos icke-rökarna, även om rökarnas ögonirritation också minskade något. Den fjärdedel av deltagarna som rökte vid studiens början har under studien bara minskat sin konsumtion marginellt.

Studien har visat att mätning av nikotin i luft insamlad i en liten dosa på arbetskläderna under ett par arbetspass ger en bättre överensstämmelse med symtomgrad jämfört med självrapporterad exponeringsgrad eller mätning av nikotinets nedbrytningsprodukt i urin, en metod som hittills ofta använts som standard.

Studien har genomförts med ekonomiskt stöd av Statens folkhälsoinstitut och möjliggjorts genom betydande lokala insatser från:
• Arbets- och miljömedicinska enheten, Centrum för folkhälsa, Stockholms läns landsting
• Lungklinikerna i Linköping, Malmö, Skövde, Uppsala, Västerås, Örebro och Östersund
• Miljöförvaltningen och Andningsfysiologi, SU/Sahlgrenska, Göteborg.

Nationellt ansvariga för studien har varit överläkarna Göran Boëthius, Tobakspreventiva enheten, Östersund och Matz Larsson, Tobakspreventiva enheten, Universitetssjukhuset i Örebro.

Närmare information lämnas genom Matz Larsson 019-602 55 96 eller Gunnel Lööw 602 55 96,Tobakspreventiva enheten, Universitetssjukhuset i Örebro.

Procentandel med symtom/besvär i luftvägar och slemhinnor bland icke-rökare som kom till båda uppföljningarna (57 personer)

våren 2005 våren 2006
Väsande eller pipande ljud i bröstkorgen 16% 10%
Andnöd 19% 10%
Hosta 54% 21%
Hosta på morgon 40% 16%
Slembildning 36% 21%
Röda irriterade ögon 51% 16%
Näs-irritation 68% 37%
Halsirritation 56% 21%

De gynnsamma effekterna var dåligt uttalade bland rökare. Dessa hade t o m högre förekomst av vissa symtom vid ettårsuppföljningen.