Sveriges Kommuner och Landsting

Sjukgymnaster rådde bot på kön - Alla onda ryggar kräver inte läkarvård

Pressmeddelande   •   Okt 17, 2005 13:20 CEST

Ryggmottagningen på Östersunds sjukhus kapade väntetiderna rejält. Förr tog det upp till ett år innan en jämtländsk ryggpatient fick tid hos ortopeden. Då var det enbart läkaren som tog emot. Nu erbjuds alla en tid hos en sjukgymnast inom 2-4 veckor. Det har både kapat köerna och minskat oron hos patienterna.

Man skulle kunna befara att människor som söker läkare för en värkande rygg blir besvikna när de erbjuds ett besök hos en sjukgymnast istället. Men så har inte blivit fallet i Jämtland.

– Vi har enbart mött positiva reaktioner från patienterna. Framförallt verkar de känna en större trygghet. Mycket handlar nog om att de får träffa en ryggspecialist så snabbt. Om det sedan är en sjukgymnast eller en läkare kvittar, säger Ulf Kornerup, projektledare och ortopedläkare vid ORM - Ortopedens Ryggmottagning vid Östersunds sjukhus.

Kapar ringlande köer
Ulf Kornerup berättar hur de inledde sitt förbättringsprojekt genom att prova en förändrad mottagningsstruktur. Läkaren fortsatte att bedöma och prioritera remisserna, och patienten sattes upp på väntelista till ett läkarbesök. Det nya var sedan att erbjuda patienterna ett besök hos en sjukgymnast istället för att enbart invänta läkarbesöket.

– Den största poängen med projektet är att patienterna kommer in på rätt vårdnivå, samtidigt som de ringlande köerna till läkarbesök kapas. Förr remitterades alla till läkare. Idag erbjuds alla patienter att träffa en sjukgymnast inom 2-4 veckor. Om man hellre vill träffa en läkare får man stå kvar i läkarkön, men 29 procent av dem som träffar en sjukgymnast väljer att inte gå vidare och utnyttja sin till läkartid, uppger Ulf Kornerup.

Gemensam mall
Ryggmottagningen är organiserad i ett team, som utgörs av en ortopedläkare, två sjukgymnaster, en sjuksköterska, en kurator och två läkarsekreterare. Varje vecka håller teamet en patientkonferens, då de går igenom alla patienter och beslutar om fortsatta behandlingar. För att utveckla ett gemensamt språk och en enhetlig bedömningsgrund har de tillsammans arbetat fram en mall för den ungefär timslånga undersökning som sjukgymnasten genomför.

Ulf menar att mallen är viktig för att bedömningarna ska bli samstämmiga. Men att de jobbat länge ihop och är väl förtrogna med varandras sätt att arbeta har också haft stor betydelse.

– Vi är samma gäng som jobbat ihop i flera år. Vi känner varandra utan och innan. I denna typ av team måste man vara oerhört samkörda, annars blir det gnissel. Vi har gjort bedömningsarbetet ihop tidigare, det har också varit centralt för vår framgång, säger Ulf.

Färre klagomål och nöjdare personal
Jämförelser med hur det var innan projektet startades, visar att resultaten är goda. Tidigare satt sekreterarna ofta i telefon med patienter som klagade på de långa väntetiderna och ville tjata sig till en tidigare tid. De samtalen är nästan borta nu. Att få träffa en sjukgymnast inom några veckor istället för att få vänta mellan 8-12 månader på att få träffa en läkare har skapat trygghet för patienterna.

Även personalen trivs och känner sig mer tillfredsställd med sitt arbete. Sjukgymnasterna får ta större ansvar och känner att deras kunskaper kommer till nytta. Och Ulf slipper ödsla sin och patientens tid på sådana besök som han måste remittera vidare till sjukgymnast.

Ifrågasatte gamla sätt att tänka
Ulf tror att andra kan inspireras av deras sätt att jobba. Han menar att det viktigaste är att våga tänka nytt.

– Alla ryggpatienter behöver inte träffa en läkare. Och man måste inte jobba som man gjorde igår. När man jobbar ihop lär man sig av varandra, vad de andra professionerna kan bidra med och vad som är bäst för patienten. Jag är en stark anhängare av att jobba i team där man fokuserar på patientens behov, säger Ulf Kornerup.

Ulf berättar att de kommer att fortsätta med den framgångsrika arbetsform de jobbat fram i projektet. Eftersom det också var ett FOU-projekt ska de nu sätta samman en rapport för att summera vinster och andra erfarenheter.

– Vi ska också bli ännu bättre på att mäta i vilken mån patienterna är nöjda. När vi gjort det och sammanställt FoU-rapporten ska vi gå ut lite bredare och berätta om hur vi jobbar.


Läs mer
Sveriges Kommuner och Landstings webbsidor om vårdgarantin
http://www.skl.se/artikel.asp?C=3657&A=13616