Göteborgs universitet

Skålsnäckan hjälper oss förstå hur främmande arter sprids i våra vatten

Pressmeddelande   •   Apr 19, 2006 10:29 CEST

Allt fler främmande arter kommer in i våra vatten och hotar de arter som finns idag. För att kunna förutspå hur främmande arter kan spridas eller hur en hotad art ska överleva, används modellstudier på enklare organismer. Andreas Sundelöf visar i en avhandling från Göteborgs universitet hur skålsnäckan kan spridas i Adriatiska havet.



Skålsnäckor är relativt enkla att studera och används därför som modellsystem. I sin avhandling visar Andreas Sundelöf att utbredningen av skålsnäckor är beroende av både lokala populationer och spridningen av larver.



Som många andra ryggradslösa djur släpper skålsnäckan sina ägg och spermier direkt i vattnet. Det befruktade ägget utvecklas till en larv som efter ett antal dagars frisim i havet sätter sig fast på ett hårt underlag, för att förvandlas till en snäcka. Larven är för liten för att kunna simma mot vattenströmmar, men den kan med hjälp av så kallat vertikalt beteende påverka vilket djup den befinner sig på.



Eftersom vatten strömmar långsammare längs bottnen än vid ytan, kan larver genom sitt vertikala beteende påverka sitt spridningsavstånd och sin spridningsriktning. Tillsammans med vattenströmmarna kan det vertikala beteende hjälpa arten att överleva, genom att den kan spridas över stora områden och undgå olika slags katastrofer.



Att studera själva larvstadiet är svårt, vilket gör att väldigt lite är känt om larvspridning och de processer som påverkar larver. Är larvstadiet bara några timmar långt, går det att följa individuella larver för att se var de tar vägen. Men är det längre, måste man använda andra metoder. Andreas Sundelöf har använt sig av modeller som förklarar vattenströmmar, och därmed kunnat visa hur skålsnäckslarver kan sprida sig i norra Adriatiska havet. Med hjälp av sådana modeller går det alltså att förutsätta hur en hotad art ska kunna fortleva, eller hur en främmande art kan sprida sig.



För mer information, kontakta:
Andreas Sundelöf
Institutionen för marin ekologi
Mobiltelefon: 070-306 8775
E-post: andreas.sundelof@marbot.gu.se

Handledare: Per Åberg, tel: 0706-582070
E-post: per.aberg@marbot.gu.se

Avhandlingen har titeln: "Modelling limpet dynamics in space and time".
Disputationen har ägt rum.

Camilla Carlsson, informatör
Fakultetskansliet för naturvetenskap
Göteborgs universitet
Tel: 031-773 28 64
Mobil: 0701-46 39 61