Moderaterna

Skärp kraven för gymnasieexamen

Pressmeddelande   •   Maj 13, 2004 14:10 CEST

- Det är förmedling av kunskap som är skolans centrala uppgift. Det är uppenbart att dagens gymnasieskola inte fullt ut fungerar. Bara två tredjedelar av alla gymnasieelever fullgör gymnasiet inom den avsedda tiden, tre år. Av de elever som börjar på det individuella programmet får högst var femte slutbetyg inom fyra år. Komvux har förvandlats från en andra chans i livet en mer eller mindre ordinarie fortsättning på gymnasieskolan. Regeringens förslag löser inte dessa problem.

Det säger den moderata riksdagsledamoten och moderaternas talesman i skol-och utbildningspolitik, Sten Tolgfors, samt Tobias Billström, ledamot i utbildningsutskottet, med anledning av den moderata motionen om gymnasieskolan, som läggs fram i dag.


Till förslagen hör:

- Kunskapskraven för gymnasieexamen måste skärpas. För gymnasieexamen bör inte bara krävas att eleverna skall vara godkända i 90 procent av gymnasiepoängen, och i gymnasiearbetet. Det skall utöver regeringens förslag också krävas godkänt betyg i matematik, svenska och engelska.

- Historia skall bli ett kärnämne - men omfatta 100 poäng. Regeringens föreslagna 50 poäng ger inte utrymme för en faktiskt kunskapsinjektion.

- Kursbetygen skall vara kvar, fast med fler betygssteg. Den stora risken med ämnesbetyg är att elever kommer att välja bort fördjupningar. Varför riskera att sänka ett högt betyg genom att läsa en ny och svår kurs?

- Valfrihet i den frivilliga gymnasieskolan är grundläggande, men måste kompletteras med tydlighet om vilka konsekvenser olika val faktiskt får. Antagningssystemet till högre utbildning bör därför förändras så att universitet och högskolor kan ställa tydliga lokala antagningskrav och vikta och väga betyg efter respektive utbildnings behov. Det premierar djupa kunskaper.

- Ökad integration av gymnasieskola och högre utbildningen skulle kunna höja kvaliteten. Genom att ge högskolekurser inom ramen för elevens fria val på gymnasiet kan ambitiösa elevers intresse tas till vara.

- Både yrkesinriktade och starkt studiemotiverade elever måste kunna utvecklas i gymnasiet. Vi ser inget egenvärde i att alla utbildningar ska leda till universitetsstudier. Däremot skall rätt att läsa in behörighet till akademiska studier finnas för alla.

- Friskolor ska kunna ta emot elever på det individuella programmet.

- En riksprislista, som lägger fast en lägsta ersättningsnivå för respektive program och inriktning som friskolor erbjuder, bör införas. Den skall hemkommunen vara skyldig att betala om inte skolan och kommunen kommer överens om ersättningsbeloppet.

- Frisökning bör införas också för lokala inriktningar, eftersom det sannolikt är just dessa som är mest intressanta för eleverna.


Pressjour:
0736-82 80 00

Ulrica Schenström
presschef
0736-82 80 02 E-post »

Niclas Bengtsson
pressekreterare
0736-82 80 03 E-post »

Oscar Hållén
pressassistent
0736-82 80 08 E-post