Rikspolisstyrelsen

Skärpt vapenlag ökar polisens ansvar

Pressmeddelande   •   Jul 15, 2004 14:06 CEST

Vapenhandlare kontrolleras hårdare och det blir svårare att få vapenlicens. Det blir några av effekterna om Justitiedepartementets förslag till ändringar av vapenlagen träder i kraft. Skärpningarna av vapenlagen innebär också större ansvar för polisen.
Ingen ska få licens för fler än sex vapen utan särskild anledning enligt förslaget. Denna gräns gäller redan för jaktvapen. Men för pistoler och andra så kallade målskyttevapen finns idag inga direkta begränsningar.
– Folk kan ha 25 pistoler. Det är inte rimligt. Man måste komma ihåg att alla vapen är presumtiva stöldobjekt, säger Claes Johansson, sakkunnig i vapenfrågor på Rikspolisstyrelsen, RPS.

Justitiedepartementet föreslår att vapenlagen ska skärpas så att endast personer med ett mycket kvalificerat behov får licens för fler vapen än sex. Claes Johansson förtydligar att en sådan person i stort sett måste vara landslagsskytt.

Staten skrotar
Totalt föreslår Justitiedepartementet 18 ändringar av vapenlagen och vapenförordningen. Claes Johansson har länge arbetat för att många av ändringarna ska bli verklighet. Han i sin tur har fått idéerna från polismyndigheterna, där poliser och handläggare ofta påpekar att vapenlagstiftningen inte fyller sitt syfte eller är svår att tillämpa.

En viktig förändring som förslagen innebär är att endast Statens kriminaltekniska laboratorium, SKL, i framtiden får skrota vapen. Polisen måste då sköta all insamling. Idag får också vapenhandlare skrota vapen – något som Claes Johansson ser som problematiskt:

– Det händer att de istället för att skrota vapen säljer dem svart.

Redan idag måste polisen ta emot många kasserade eller ägarlösa vapen. Arbetsbelastningen kommer alltså att öka.

– Men väger vi det mot att fler illegala vapen kommer ut på marknaden är det inget svårt val, säger Claes Johansson.


Läkare måste anmäla
Vid varje licensförfrågan ska polisen enligt förslaget rådfråga både kriminalvård och socialnämnd om den sökandes bakgrund. Nu hindrar sekretessregler socialen från att svara på polisens frågor. Men i framtiden kan sekretessen upphävas och polisen får då ett bättre underlag när de ska besluta om såväl nya licenser som återkallelse av licenser.

Även läkarna borde enligt Justitiedepartementet stödja polisen mer i arbetet med vapenfrågorna. Trots att läkare är skyldiga att underrätta polisen när en patient visat sig olämplig som vapeninnehavare, sker det inte alltid. Men om lagändringarna går igenom utökas läkarnas anmälningsskyldighet.

RPS ska lämna sina synpunkter på Justitiedepartementets förslag i november. Redan nu kan Claes Johansson räkna upp ett antal punkter där han hoppas på omskrivningar. Till exempel finns ingen tydlig skiljelinje som visar vilka luftvapen som ska vara licenspliktiga. Det tillverkas ständigt nya modeller av så kallade soft air guns och luftgevär och det är svårt för polisen att bedöma varje enskilt vapen. RPS vill att en kalibergräns på 4,5 millimeter skrivs in i lagändringarna.

Illegala vapen smugglas
Vapenhandlarregistret som idag är sekretessbelagt borde vara offentligt tycker Claes Johansson. Personer som vill köpa eller sälja vapen idag kan inte kontrollera att handlaren i fråga har tillstånd eller inte, om inte denna ändring också skrivs in.

Vad som däremot är bra enligt RPS är att vapenhandlartillstånden tidsbegränsas till fem år. Polisen måste då göra omprövningar oftare än idag.

Vapenhandlare som kritiserat förslagen menar att polisen inte kommer åt den illegala vapenhandeln genom att kontrollera vapenhandlarna hårdare. De hävdar att de flesta illegala vapen smugglas in från utlandet. Claes Johansson skakar på huvudet:

– Nästan alla illegala vapen har en gång varit legala, antingen i Sverige eller i utlandet. Om den legala handeln fungerar som den ska, i första hand inom EU, är det klart att det blir svårare att få tag på illegala vapen.
Johanna Orre