Göteborgs universitet

Skall ämbetsmannen tjäna kungen eller folket?

Pressmeddelande   •  Sep 11, 2003 15:03 CEST

Maria Cavallin undersöker i sin avhandling hur synen på ämbetsmännens legitimitet och funktion påverkades under åren 1750–1780. Under dessa år utmanades den traditionella synen på maktförhållandena i samhället och uppfattningarna om vilken roll ämbetsmännen skulle ha i samhället förändrades. Skulle ämbetet betraktas som ett kall eller yrke? Viken roll skulle en persons börd ha för dennes karriärmöjligheter? Och vem skulle ämbetsmannen egentligen tjäna – kungen eller folket?

Frihetstidens sista årtionde har beskrivits som en period präglad av korruption och hårda politiska och sociala motsättningar. Den senare delen av 1700-talet har också betraktats som den tid då upplysningen fick fäste i den svenska politiska debatten. Det infördes tryckfrihet, adelns privilegier ifrågasattes och det ställdes krav på att kompetens och meriter skulle vara avgörande när viktiga poster i rikets tjänst skulle tillsättas.

Tidigare forskning har främst uppmärksammat enskilda ämbetsmannagrupper och deras praktiska ämbetsutövning. Denna studie sätter istället synen på den svenske ämbetsmannen och dennes legitimitet i centrum. I avhandlingen analyseras flera aktörers och samhällsgruppers uppfattningar. Deras olika intressen och förväntningar stod ofta i konflikt med varandra.

Avhandlingsförfattaren hävdar att radikaliseringen vid denna tid fick stor betydelse för hur den svenske ämbetsmannen och hans relation till överhet och undersåtar uppfattades. Medborgarna tillskrevs en allt aktivare roll. Tanken att ämbetsmannen var kungens personlige tjänare och att makten hade sin grund i religionen sköts allt mer i bakgrunden. Istället lanserades åsikten att ämbetsmännen var ansvariga inför folket. Efter Gustaf III:s statskupp 1772 förändrades det politiska klimatet. Debatten tystades ned och kungen framhävde sin makt över både ämbetsmän och folket.

Trots kungens försök att återta en traditionell maktposition hade en ny syn på ämbetsmannen slagit igenom. Förtroende, lagstadgade rättigheter och kompetens sågs som allt viktigare av både statsmakten, allmänheten och ämbetsmännen själva. Föreställningen om den svenske omutlige ämbetsmannen hade börjat slå rot.

Avhandlingens titel: I kungens och folkets tjänst. Synen på den svenske ämbetsmannen 1750 – 1780.
Disputationen äger rum lördagen den 13 september 2003 kl. 10
Opponent: Professor Nils Erik Villstrand
Stora hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg
Närmare upplysningar kan fås av Maria Cavallin, tel. 031-773 52 62 (arb.),
031-20 38 35 (hem), e-post maria.cavallin@history.gu.se

Barbro Ryder Liljegren
Informationsssekreterare
Humanistiska fakultetskansliet
Box 200
SE 405 30 GÖTEBORG Sweden
tel 031-773 4865
fax 031 773 1144
e-post: Barbro.Ryder@hum.gu.se
hemsida: www.hum.gu.se