Sveriges Kommuner och Landsting

SKL i Almedalen 2009: Samhällsentreprenörer kan bidra till välfärdsutvecklingen

Pressmeddelande   •   Jul 02, 2009 08:46 CEST

Det finns mycket att vinna på samarbete mellan etablerade välfärdsaktörer som kommuner och landsting, och nyare aktörer som samhällsentreprenörer med samhällsförändring som affärsidé. Men de etablerade organisationerna i samhället måste våga tänka nytt.

Samarbetet skulle också underlättas av förändringar i regelverk, som till exempel Lagen om offentlig upphandling. Det var några av de saker som paneldeltagarna på SKL:s Almedalsseminarium om entreprenörskap var överens om.

Carola Gunnarsson, 1:e vice ordförande i SKL och kommunstyrelsens ordförande i Sala kommun menade att samhällsentreprenörer absolut kan bidra till att utveckla välfärden.

-Vi har många stora utmaningar framför oss. Hållbar utveckling, välfärdens finansiering, demografiutvecklingen med en ökad andel äldre i befolkningen är bara några av de områden som kräver nya samarbeten mellan det privata, det offentliga och det ideella, sa Carola Gunnarsson.

- Men då behöver vi modiga kommunpolitiker som vågar släppa kontrollen lite, och som vågar ta diskussion med såväl lagstiftare som kommunala tjänstemän och fackliga organisationer.

Och hon fick medhåll från Lena Micko, kommunalråd i Linköping och ledamot av SKL:s styrelse.

- De nya entreprenörerna kan vara ett viktigt komplement till den kommunala välfärden, säger hon. Men ansvaret måste vara tydligt. Medborgarna behöver veta roller och spelregler. Allt nytt samarbete kräver också noggrann uppföljning. Vad blev det, vad tillförde det och vad anser medborgarna om resultatet.

Även Maja Briswall, författare till boken "Tjäna pengar rädda världen" ansåg att det behövs nya lösningar för att möta många av dagens samhällsproblem.

- Samhällsentreprenörer, människor som tar egna initiativ för att lösa samhällsproblem, behövs särskilt mycket just nu med klimatkris, finanskris och en välfärdssektor som blir allt svårare att finansiera med offentliga medel.

Göran Pettersson, generalsekreterare i Forum för Frivilligt Socialt Arbete höll delvis med. Han framhåll dock att socialt arbete inte är något nytt utan att vi har en stark folkrörelsetradition i Sverige som de nya samhällsentreprenörerna springer ur.

- Vi ägnar i snitt 14 timmar i månaden åt ideellt arbete, även om det sociala engagemanget delvis tar sig nya uttryck idag. Men organisationsformen är inte det viktiga. Det viktiga är att det hela tiden kommer fram nya människor som vill förbättra världen.

Carina Asplund var för ett tiotal år sedan med och startade företaget Trångsundsbolaget. Bakgrunden var en trend av negativ befolkningsutveckling i Trångsund, med nedlagda företag, minskande barnkullar och stor utflyttning. Själva affärsidén med Trångsundsbolaget var att bryta den negativa trenden. Och Carina Asplund menar att det inte finns någon motsättning mellan att förbättra världen och samtidigt tjäna pengar på sin verksamhet.

- Samhällsentreprenörer tittar på möjligheterna först och regelverket sen. Sen hittar man ett sätt att lösa problem utan att bryta mot reglerna.

Och hur gick det då i Trångsund? Jo man har, genom okonventionella samarbeten mellan ideella organisationer, kommunen, kyrkan och det lokala näringslivet, vänt trenden. Idag har antalet hushåll öka med 20 procent, och antalet företag med en tredjedel.

Läs mer om SKLs projekt om samhällsentreprenörer här.