Sveriges Kommuner och Landsting

SKL i Almedalen 2009: Förslag till ny lag om demokratins försvar

Pressmeddelande   •   Jul 01, 2009 16:44 CEST

Hot och våld mot politiker är ett hot mot demokratin. Det var alla överens om när saken diskuterades på SKL:s seminarium under onsdagen. Hur problemet ska hanteras rådde det dock delade meningar om. Lennart Gabrielsson, 3:e vice ordförande i SKL, föreslog en helt ny lagparagraf om demokratins försvar.

Frågan om hot och våld mot politiker har diskuterats länge. Ända sedan utredningen Jakten på makten 2006 lade fram sitt förslag om en straffskärpning för hot och våld mot just politiker har SKL drivit frågan. Dock utan resultat. Regeringen tycker inte det är rätt väg att gå.

- Vi tror inte att en straffskärpning har avskräckande effekt, förklarade statssekretetare Christer Hallerby på seminariet.

Han medgav dock att symbolvärdet är oomtvistligt, och att det kan finnas en poäng med en markering från samhällets sida.



Lennart Gabrielsson använder boken
"I mänsklig makt" för att illustrera
politikens verklighet.



Lennart Gabrielsson
pekade på det märkliga i att de som fattar besluten inte har samma skydd som de som sedan ska utföra dem, det vill säga tjänstemännen.

- Christer Hallerby har ju som statssekreterare starkare skydd än sin minister, konstaterade han. Å andra sidan har man ju som minister åtminstone har rätt till skydd av Säpo, vilket inte gäller för lokalpolitiker.

Lennart Gabrielsson tyckte det var dags att skapa en helt ny lagparagraf om hotet mot demokratin, istället för att fortsätta diskutera straffsatser.

- Trakasserier och hot och våld mot politiker är ett stort hot mot demokratin. Dessutom kan det vara svårt att polisanmäla, särskilt när det handlar om trakasserier.

En ny lagparagraf tyckte Agneta Blom, universitetslektor och huvudsekreterare i utredningen Jakten på makten, var en bra idé.

- Vi behöver lyfta denna diskussion ytterligare, och en sådan lag skulle kunna omfatta flera, till exempel journalister, sade hon.

Christer Hallerby avvisade inte förslaget, men undvek ändå att kommentera eftersom det var helt nytt för honom. Tillsammans med övriga i panelen var han dock övertygad om att något måste göras. Hot och våld mot politiker är ett stort problem för demokratin och även om det kanske inte har ökat i omfattning, sker det mer öppet idag. Agneta Blom talade om "revolutionsromantikens" återkomst.

Agneta Blom presenterade sina hot-kategorier.



- Vissa politiska grupper har ju som våldet som ett syfte i sig, konstaterade hon.

Hon delade upp orsakerna till hot och våld mot politiker i fyra kategorier: upprörd allmänhet som vill påverka, stalkare som är antingen hatar myndigheter eller är personfixerad samt politisk extremism. Det är främst den första och den sista kategorin som utgör ett direkt hot mot demokratin.

Såväl Agneta Blom som Christer Hallerby intygade att den senare kategorin ökar i omfattning, men Lennart Gabrielsson och Greger Tidlund, ledamot i SKL:s demokratiberedning, vittnade om att även den första kategorin blivit vanligare.

- Allt fler söndersparkade valaffischer, hatiska bloggar och e-postmeddelanden är tecken på det, och jag tror inte alltid man tänker på konsekvenserna, menade Greger Tidlund.

Lennart Gabrielsson framhöll att man nog får räkna med en del som lokalpolitiker, men att gränsen inte får överträdas.

- Man är ju ofta ganska ensam om att försvara helheten på de möten man deltar i, och då är det oftast ganska infekterad stämning. Problemet uppstår när den hatiska tonen och andan kvarstår även efter mötet. Då har det gått för långt.

Läs även Lennart Gabrielssons debattartikel på Dagens Samhälles webbdebatt 1 juli 2009 här.

Beställ boken "I mänsklig makt" här.(öppnas i nytt fänster)

Läs också om kommunikationssatsningen "En fråga om demokrati" här.