Sveriges Kommuner och Landsting

Skolans resurser används till verksamhet inte byråkrati

Pressmeddelande   •   Jan 21, 2010 17:14 CET

I ett debattinlägg idag efterlyser Lärarnas Riksförbund (LR) stora förändringar av skolans utgifter för att skära i byråkrati. Men grundföreställningen är helt fel, skolans kostnader går inte till byråkrati utan löner, lokaler och elevvård med mera.

– Skolans styrning och ledning har stor betydelse, i det avseendet har Lärarnas riksförbund rätt i sin artikel. Vi har själva visat i rapporter att mer pengar inte automatiskt leder till bättre resultat. Istället är just styrningen av skolan är viktig och kan förbättras. Skolan måste vara och är ett prioriterat område, säger Håkan Sörman, vd på SKL.

Ett problem med LR:s artikel idag är att utgångspunkten är helt fel. I SCB:s statistik, "Kostnader för utbildningsväsendet 2004- 2010", framgår att nästan 52 procent av den totala kostnaden för den kommunala grundskolan går till undervisning, det vill säga lärarlöner. Resterande 48 procent går till elevvård, läromedel/utrustning, skolmåltider, lokaler, skolskjutsar och övrigt. Det handlar alltså inte som LR påstår om "skolbyråkrater" utan om skolans hela verksamhet.

– Man kan också fråga sig vem som ska ansvara för bland annat de rapporteringar av statistik, uppföljningar, planarbete med mera som krävs av staten och idag till stor del hanteras av skolförvaltningar? Om det skulle vara lärarna som gör detta istället tror inte vi det leder till mer tid för undervisning som LR efterlyser i sin artikel, säger Håkan Sörman.

– Det är positivt om LR vill arbeta för att skapa utrymme för mer undervising. I sina avtalsyrkanden säger man dock precis tvärtom, att man tycker att undervisningstiden ska begränsas ytterligare. Det går inte riktigt ihop, säger Håkan Sörman.

SKL tycker istället att alla som är aktiva inom skolan, lärare, skolledare, politiker och tjänsteman bör samarbeta för att förbättra skolan. Tillsammans kan vi arbeta för till exempel bättre system för uppföljning och utvärdering för elevernas bästa.

– Det är naivt att tro att man genom ett nationellt resursfördelningssystem kan säkerställa elevernas behov ute i skolorna. En central organisation i Stockholm kan knappast förväntas veta vilka behov en elev i exempelvis Arjeplog har, säger Håkan Sörman.

Även LRs resursfördelningsmodeller är otillräcklig. Med oförändrade resurser till kommunerna innebär förslaget att ett stort antal kommuner, som idag har relativt sett sämre resultat i sina skolor än genomsnittet, får minskade resurser.

– För att täcka upp de uppenbara bristerna i modellens konstruktion och säkerställa att ingen kommun drabbas negativt av förslaget måste man därför skjuta till över 9 miljarder kronor, något som sannerligen skulle vara svårt att finansiera, säger Håkan Sörman.