Ungdomsstyrelsen

Skolval 2010 – tillfälle för unga att delta i den politiska debatten

Pressmeddelande   •   Jun 01, 2011 10:03 CEST

Rektorer, lärare och elever ser positivt på Skolval 2010. Det ger eleverna möjlighet att intressera sig för politik och lära sig det demokratiska systemet. De politiska ungdomsförbunden menar dock att många skolor inte släppte in dem. Det visar Ungdomsstyrelsens utvärdering av Skolval 2010.

I samband med riksdagsvalet arrangerade Ungdomsstyrelsen Skolval 2010 för elever i grundskolans årskurs 7–9 och i gymnasieskolan. I rapporten Ett val i sig presenterar vi resultaten från vår utvärdering av Skolval 2010, där elever, lärare, rektorer, politiska ungdomsförbund och andra inblandade organisationer fått ge sin syn på Skolval 2010.

– Vi vet att i de skolor som arrangerade skolval 2006 var eleverna mer intresserade av politik och samhällsfrågor efter skolvalet än vad de var före valet. Skolval är en bra introduktion och förberedelse inför ungas första deltagande i riksdagsval, säger Per Nilsson, Ungdomsstyrelsens generaldirektör. Flera elever lyfter fram den politiska debatten med tillhörande diskussion som det mest positiva med skolvalet.

Utvärderingen visar att skolvalsprojektet blivit bättre för varje år och att det är en lyckad satsning som inte kostar så mycket. Rektorer och lärare ser skolvalet som ett sätt att uppfylla skolans demokrati- och kunskapsuppdrag och eleverna själva menar att skolvalet är en bra möjlighet att få nya perspektiv och kunna ta ställning .

Av politiska aktörer är det de politiska ungdomsförbunden som visat störst intresse för skolvalet. De är överens om att skolvalet är ett väldigt bra tillfälle att föra ett levande politiskt samtal på landets skolor och få elever intresserade av och insatta i politik. Deras möjlighet att delta på landets skolor har dock inte varit oproblematisk och det råder stor enighet bland de politiska ungdomsförbunden om att de upplevt att många skolor stängt dörrarna för dem. Som exempel anger man att de inte har fått ha bokbord, hålla klassrumspresentationer eller delta i debatter.
– Ungdomsstyrelsens rekommendation är att alla partier som ställer upp i riksdags-, landstings- och kommunvalen också ska kunna delta i skolvalets aktiviteter. Det är viktigt att unga får möjlighet att bilda sig en uppfattning om vad de tycker i olika politiska frågor genom att diskutera med och lyssna till olika politiska företrädare, avslutar Per Nilsson.

Bakgrundsfakta:

Ungdomsstyrelsen har på regeringens uppdrag genomfört projektet Skolval 2010. I uppdraget ingick att följa upp och utvärdera genomförandet av skolvalet. Utvärderingen har utgått från olika aktörers perspektiv för att ge en helhetsbild av skolvalet. Skolval 2010 arrangerades av Ungdomsstyrelsen i samarbete med Sveriges elevråds centralorganisation (Seco) och Sveriges ungdomsråd. Även Valmyndigheten och Skolverket deltog i projektet.

Sedan 1998, när skolval för första gången samordnades nationellt, har antalet elever som röstat i skolvalet ökat markant. I Skolval 2010 deltog knappt 1 400 skolor och totalt kunde 436 000 elever i årskurs 7–9 och i gymnasiet delta, i förra skolvalet kunde 405 000 elever delta. Valdeltagandet gick åt motsatt håll och minskade från 87 procent 2006 till 76 procent 2010.

Det rödgröna blocket blev elevernas val före alliansen. Precis som i riksdagsvalet fick dock inget av blocken egen majoritet.

I Skolval 2010 blev Sverigedemokraterna betydligt större än i riksdagsvalet. I skolvalet fick de 13 procent av rösterna medan de i riksdagsvalet fick 5,7 procent. Även Miljöpartiet fick betydligt fler röster i skolvalet (drygt 13 procent) än i riksdagsvalet. När elever bestämmer så når inte Kristdemokraterna riksdagsspärren utan får 2,9 procent.

För mer information kontakta Sonya Aho, pressekreterare, på telefon 08-566 219 20  eller via sonya.aho@ungdomsstyrelsen.se.