Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR

SKR välkomnar skärpning av sexualbrottslagstiftningen, men ser stora luckor

Pressmeddelande   •   Feb 04, 2013 14:19 CET

SKR vill börja med att understryka att vi inte ser lagstiftningen som det primära förbättringsområdet när det gäller sexualbrott. Det är inom rättsväsendets tillämpning de stora bristerna finns. Mycket, bland annat den låga prioriteringen av sexualbrott, är en ren ledningsfråga inom respektive myndighet. Idag brister utredningarna i kvalitet och det finns stora behov av attitydförändrande arbete med fokus på bemötande inom hela rättskedjan från enskilda poliser till domare i Högsta Domstolen.

Samtyckesreglering
Frågan om samtyckesreglering är komplicerad och SKR ställer sig delvis bakom regeringens bedömning av att våldtäktsbrottet inte bör konstrueras med rekvisit om bristande samtycke. Vi anser att målet med sexualbrottslagstiftningen är att alla sexuella handlingar som inte bygger på frivillighet och ömsesidighet ska vara kriminaliserade, men att det inte finns något givet sätt att utforma en sådan lagstiftning på. En samtyckesreglering riskerar att ytterligare öka fokus på offrets handlande före, under och efter övergreppet och skulle kräva betydande utbildningsinsatser för rättsväsendet. Vid en sådan implementering skulle en samtyckesreglering kunna vara effektiv och ha en normerande kraft.

Ett alternativ till samtyckesreglering är att lagstiftningen kompletteras och skärps så att de personer som av olika skäl har svårt att hävda sin sexuella integritet kan få juridisk upprättelse. Införandet av begreppet särskilt utsatt situation gör lagstiftiningen mer rättssäker och ändamålsenlig och är ett steg i rätt riktning.

Grovt sexuellt övergrepp mot barn
SKR välkomnar att regeringen stärker barnperspektivet i sexualbrottslagstiftningen genom att utvidga rubriceringen grovt sexuellt övergrepp mot barn och höja straffminimum för brottet. Idag är det förhållandevis ovanligt att domstolarna dömer för grovt sexuellt övergrepp mot barn, i praktiken bedöms brottet som grovt först när det skett upprepade gånger– något som inte stämmer överens med den verklighet som SKR:s medlemsorganisationer möter i form av unga som söker stöd.

SKR välkomnar därför ändringen som breddar tolkningsmöjligheterna för vad som anses som grovt sexuellt övergrepp mot barn. Särskilt förtydligandet om att en närstående relation till barnet ska vara en försvårande omständighet för gärningsmannen stämmer väl överens med vår verklighetsbild.

Särskilt utsatt situation
SKR har tidigare i ett remissvar lyft att tillämpningsområdet för hjälplöst tillstånd borde utvidgas ytterligare än vad som då föreslogs, och välkomnar därför förslaget om att ersätta begreppet hjälplöst tillstånd med särskilt utsatt situation. SKR saknar dock en mer explicit tolkning av särskilt utsatt situation. Idag brister domstolarna i att skydda de mest utsatta unga vuxna (främst kvinnor och flickor) i situationer som i det allmänna rättsmedvetandet utgör ett hjälplöst tillstånd. Ett exempel på detta är det så kallade ”BDSM-fallet” i Malmö 2011 där en 31-årig man friades i rätten efter att ha slagit, låst in och kissat på en 16-årig flicka som använde sex som själskadebeteende och hade en dokumenterad psykisk ohälsa. Det som för de flesta utgör en särskilt utsatt situation, det vill säga en uppenbar maktobalans mellan offer och förövare, måste nämnas explicit i lagstiftningen för att det ska slå igenom i domstolarna.

Den nya skrivelsen om att ”personen på grund av medvetslöshet, sömn, allvarlig rädsla, berusning eller annan drogpåverkan, sjukdom, kroppsskadaeller psykisk störning eller annars med hänsyn till omständigheternabefinner sig i en särskilt utsatt situation. Karaktäristiskt för en särskilt utsatt situation ska vara att offret har klart begränsade möjligheter att freda sin sexuella integritet och undgå ett övergrepp. Bedömningen av om ett offer befinner sig i en särskilt utsatt situation bör grundas på situationen i dess helhet. SKR är orolig för att denna skärpning inte är tillräcklig och formuleringarna för vaga och otydliga. Den kräver en förståelse hos domstolarna för att och hur förutsättningar som ålder, kön och social status påverkar möjligheten att hävda sin sexuella integritet.  Tyvärr är det just i denna förståelse som det brister idag, vilket har lett till tillämpningsproblem där personer med särskild utsatthet i relation till gärningsmannen blivit utan upprättelse. 

Bristande skydd för barn mellan 15 och 18 år
SKR har krävt ett utökat skydd i lagstiftningen för barn mellan 15 och 18 år som vi anser ofta blir skyddslösa mot vuxnas övergrepp. Också FN:s barnrättskommitté har riktat kritik mot regeringen när det gäller detta. I Regeringens förslag framgår att Regeringen anser att skyddet för barn mellan 15-18 år tillgodoses i den nuvarande lagstiftningen, trots att vi de senaste åren har vi sett flera upprörande fall då vår sexualbrottslagstiftning inte klarat att skydda denna grupp. SKR hoppas att införandet av begreppet särskilt utsatt situation ska ta hänsyn till ålder som en maktordning och förbättra skyddet för barn mellan 15 och 18 år.

Förbättringsområden gällande sexualbrott
Som nämns inledningsvis krävs en högre prioritering av sexualbrotten inom rättsväsendet. Det behövs mer resurser, bättre utredningar, ett bättre bemötande av brottsoffren, samt attitydsförändring inom hela rättskedjan från enskilda poliser till domare i Högsta Domstolen.

SKR vill också se en granskning av orsakerna till att åtals- och lagföringsfrekvensen vid sexualbrott är fortsatt låg trots en markant ökning av antalet anmälda brott.

Vidare vill vi påpeka vikten av att det, utöver en tydlig och överskådlig lagstiftning, krävs en likvärdig och obligatorisk sex- och samlevnadsundervisning som ger barn och unga kunskaper och möjligheter till diskussion. För att vi ska kunna skydda barn och unga mot övergrepp är det oerhört viktigt att unga känner tillit till lagstiftningen, att de förstår den och att rättstillämpningen på området följer lagstiftarens intentioner.

Kontaktpersoner:

För kommentarer och intervjuer:
Lotta Sonemalm, förbundssekreterare SKR, tel: 08-6426401, 0723-20 78 11, lotta.sonemalm@kvinnojouren.se
Zandra Kanakaris, styrelseledamot SKR, tel: 0709-553 153, zandra@1000mojligheter.se

För frågor och research:
Emma Söderström, informatör SKR, 0735-363565, emma.soderstrom@kvinnojouren.se


Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund (SKR) samlar över 100 kvinnojourertjejjourer och andra idéburna stödverksamheter som arbetar för ett jämställt samhälle fritt från våld. Förbundet är partipolitiskt och religiöst obundet.


Besök oss gärna på www.kvinnojouren.se