TCO - Tjänstemännens Centralorganisation

Slöseri med högutbildade invandrare

Pressmeddelande   •   Dec 09, 2003 09:29 CET

Över 65 000 högutbildade från utomeuropeiska länder anser sig dessutom ha arbeten under sin kvalifikationsnivå, visar en ny studie från TCO. Skall vi klara en hög tillväxt i Sverige måste vi bli bättre på att ta till vara människors kompetens, oavsett om de har studerat i Teheran eller Karlstad. Detta skriver skriver TCO:s samhällspolitiska chef Roger Mörtvik och utredarna Jessica Mann och Ulf Andreasson på DN-debatt idag.

I dag presenteras en ny studie från TCO i samband med Statistiska centralbyråns arbetsmarknadsdag i Stockholm. Studien som är en unik sammanställning av data om var de högutbildade invandrarna hamnar i Sverige, visar att utlandsfödda akademiker är kraftigt överrepresenterade i vissa delar av Sverige och i vissa branscher och motsatt nästan helt saknas i andra delar av landet och i andra branscher. Andelen högskoleutbildade är högre bland invandrare än bland dem som är födda i Sverige. För både män och kvinnor med högre utbildning är dock arbetslösheten dubbelt så hög bland de utrikes födda som i befolkningen i övrigt.

I studien har vi granskat utbildnings- och befolkningsstatistik från SCB samt ett antal befintliga rapporter på området. Genomgången visar bland annat att:

· Utlandsfödda är mer positiva till att flytta för arbete eller studier än svenskfödda..
· Utlandsfödda är mer intresserade av företagande än svenskfödda.
· Utlandsfödda söker arbete oftare än svenskfödda.
· Högutbildade utlandsfödda är arbetslösa i dubbelt så stor utsträckning som svenskfödda med motsvarande utbildningsnivå.
· Det finns en signifikant inflyttning av högskoleutbildade till Sverige.
· Nästan 70 procent av de utlandsfödda med eftergymnasial utbildning bor i storstadslänen. Bland de inrikes är siffran 55 procent. Nästan var femte högskoleutbildad i Stockholm är utlandsfödd.

Att låta välutbildade människor gå utan arbete eller inneha okvalificerade befattningar är kompetensslöseri. Ska vi klara av Sveriges tillväxtutmaningar måste vi bli mycket bättre på att ta till vara olika människors kompetens, oavsett om de är födda och har studerat i Teheran eller Karlstad.

I Sverige finns i dag runt 700.000 personer i åldrarna 25-64 år som är födda utomlands. Av dessa är 171.000 högskoleutbildade. Uppgifterna om utbildningsnivå är inte helt jämförbara mellan de utrikes och inrikes födda eftersom uppgift om utbildningsnivå saknas för cirka 6 procent av de utrikes födda i åldern 25-64 år. Skillnaderna avseende högutbildade är inte så stora mellan svenskfödda och utlandsfödda. Cirka 26 procent av de utrikes födda i åldrarna 25-64 år har en högskoleutbildning jämfört med 29 procent av de infödda svenskarna. När det gäller universitets- och högskoleutbildningar omfattande tre års studier eller mer ligger andelen på 14 procent för såväl de utrikes födda som den infödda befolkningen.

De utrikes födda som flyttat in efter 1995 har oftare eftergymnasial utbildning än såväl de som invandrat längre tillbaka i tiden som befolkningen i stort. Gruppen 25-34 år är den åldersmässigt största gruppen som invandrat 1998_2002 vilket delvis förklarar den höga utbildningsnivån bland dessa.

Under hela perioden 1987-1999 har andelen högskoleutbildade varit större bland invandrade än i befolkningen totalt i Sverige.

Däremot är andelen lågutbildade högre bland den utrikes födda befolkningen än bland den svenskfödda, samtidigt som andelen medelutbildade (gymnasienivå) är något högre bland dem som är födda i Sverige. En fjärdedel av de utrikes födda har förgymnasial utbildning som högsta utbildning, medan motsvarande andel för de svenskfödda är en femtedel. Av de lågutbildade utrikes födda är det dessutom många som har en mycket låg formell utbildning, nästan 10 procent i åldern 25-64 år har en utbildning lägre än grundskola.

Det finns stora skillnader i utbildningsnivå beroende på vilket land man invandrat från, och i vilket sammanhang.

Tvärt emot den gängse bilden är invandrarna från majoriteten av de länder som har någon omfattning av invandring till Sverige genomsnittligt högre utbildade än för Sveriges befolkning i sin helhet.

Vissa länder uppvisar en mycket stor andel högutbildade. Av personer födda i Ukraina, Ryssland och Litauen har hela 57 procent minst en treårig högskoleutbildning. Även invandrade från Kuba, Belgien, Lettland, Egypten, USA, Mexiko och Kina har en hög andel högutbildade, samtliga mer än 40 procent.

Lägst andel högutbildade har de som är födda i Eritrea, Turkiet och Vietnam (5 procent eller lägre). Även länder som Jugoslavien, Libanon, Syrien, Etiopien, Somalia och Chile har låga andelar högutbildade (mellan 6 och 8 procent).

SCB:s befolkningsprognos visar att Sverige på sikt kommer ha ett inflyttningsöverskott om cirka 12 000 personer årligen vilket tyder på ett lägre nettotillskott från utlandet än under de senaste decennierna. Beräkningar angående hur stor invandring som kommer att behövas för att hålla den arbetsföra befolkningens storlek konstant pekar på cirka 30.000 personer under perioden 2010 till 2030. Men för att vända utvecklingen av arbetskraftsutbudet räcker det inte med fler utrikes födda. Det krävs också att de ska söka och ha möjlighet att få relevant sysselsättning.

Nästan 65 procent av de sammanlagt omkring 1.050.000 utlandsfödda i Sverige återfinns i storstadslänen; Stockholms, Skånes och Västra Götalands län. Stockholms län har ensamt ungefär en tredjedel av de utlandsfödda. Även de högutbildade utlandsfödda samlas i Stockholms, Skånes och Västra Götalands län. Nästan 70 procent av de utlandsfödda med eftergymnasial utbildning bor i dessa län. Bland de inrikes födda bor 55 procent av de med eftergymnasial utbildning i dessa län.

Utrikes födda förvärvsarbetar i klart mindre utsträckning än svenskfödda. Totalt förvärvsarbetar 81 procent av de svenskfödda och 57 procent av de utrikes födda i åldern 25-64 år. Delvis förklaras detta av en högre arbetslöshet bland utlandsfödda. År 2001 var 3,8 procent av de inrikes födda männen öppet arbetslösa, medan motsvarande siffra för utrikes födda män var 6,2 procent. För kvinnor var 2,7 procent av de inrikes födda öppet arbetslösa och 4,3 procent av de utrikes födda.

I en annan ännu ej publicerad TCO-rapport framkommer att utlandsfödda är överrepresenterade bland personer som ansökt om arbete ett flertal gånger under den senaste månaden. Arbetslösheten bland invandrare framstår således inte som självvald. I samma undersökning tror utlandsfödda också att de har betydligt sämre möjligheter att byta arbetsplats jämfört med svenskfödda, vilket skulle tyda på att man bedömer sina möjligheter på arbetsmarknaden som så små att man håller hårdare fast vid det arbete man har.

Märkligt nog är skillnaderna i arbetslöshetsnivå ännu större mellan utrikes och inrikes födda när det gäller högutbildade. För både män och kvinnor med eftergymnasial utbildning är arbetslösheten dubbelt så hög bland utlandsfödda jämfört med befolkningen i övrigt. Detta gäller även om man räknar bort dem som befunnit sig kortare tid än fem år i Sverige.

För män var siffrorna, för år 2001, 5,6 procent för utlandsfödda jämfört med 2,1 procent för inrikes födda. För kvinnor med eftergymnasial utbildning var motsvarande arbetslöshetssiffror 4 procent för utlandsfödda och 1,6 procent för inrikes födda.

Skillnaderna kvarstår om man studerar sysselsättningsnivåer. 67 procent av de utrikes födda med lång eftergymnasial utbildning i åldern 25-64 år förvärvsarbetar. Bland svenskfödda med motsvarande utbildning förvärvsarbetar 89 procent. Av de högutbildade utrikes födda som invandrat efter 1990 förvärvsarbetar bara 55 procent i åldern 25-64 år.

Trots detta är högutbildade invandrade kraftigt överrepresenterade i vissa sektorer, dock inte alltid i de sektorer som kräver högre utbildning. Det finns mycket stora möjligheter att de personer som kör bussen, tunnelbanan, spårvagnen eller taxin och som serverar dig din lunch eller middag på restaurangen är en utlandsfödd akademiker.

I en tidigare Ams-studie framgår det att 40 procent av de högutbildade från länder utanför EU/EES-området anser att de har arbete som motsvarar deras kvalifikationsnivå. Motsvarande siffra för infödda var 90 procent.

Det skulle innebära att över 65.000 utlandsfödda från dessa länder för närvarande anser sig ha arbeten under sin kvalifikationsnivå.

Bristen på integration i det svenska arbetslivet är ett ofantligt resursslöseri. Om man antar att invandringen kommer att fortsätta i samma omfattning som under de senaste fem åren och att det inte sker några dramatiska förändringar i konjunkturen så kommer om tio år 983.000 personer i arbetskraften (20-64 år) att vara utlandsfödda. Om inte integrationen på svensk arbetsmarknad förbättras kommer omkring 560.000 personer av dessa att vara sysselsatta och 423.000 personer stå utan sysselsättning. Det innebär sammantaget att om sysselsättningen vore densamma som i en jämförbar grupp inrikes födda skulle runt 236.000 personer fler vara i arbete.

Bristande integration kommer inte bara att vara en fråga om missad arbetskraft. Det handlar även om förlorad kompetens. Av de utrikes födda inom arbetskraften kommer om tio år 256 000 personer att ha eftergymnasial utbildning.

Befolkningsprognoser tyder på att andelen 16-64-åringar kommer att växa under de närmaste åren, men omkring år 2008 och ett tjugotal år därefter förväntas antalet personer i arbetsför ålder gradvis minska, vilket på längre sikt kan leda till arbetskraftsbrist. Samtidigt ökar antalet pensionärer. Försörjningskvoten försämras och det blir en hårdare internationell konkurrens om yngre välutbildade. Situationen blir ohållbar om man inte samtidigt tar till vara de invandrade människornas kompetens.

Sverige är inte ensamt om en krympande arbetsför befolkning. Problemen är större både relativt sett och i absoluta tal i till exempel Tyskland och Italien. Det gör att konkurrens om välutbildad och lättrörlig arbetskraft i framtiden troligen kommer öka.

Sverige måste kunna erbjuda ett samhälle och en arbetsmarknad som förmår attrahera och erbjuda kvalificerade arbeten till högskoleutbildade _ oavsett om dessa är utbildade i Sverige eller i utlandet.

Jessica Mann
Ulf Andreasson
Roger Mörtvik