Finansdepartementet

Slutbetänkande från Tillsynsutredningen

Pressmeddelande   •   Okt 18, 2004 16:37 CEST

Tillsynsutredningen har lämnat sitt slutbetänkande till statsrådet Gunnar Lund. I betänkandet (Tillsyn Förslag om en tydligare och effektivare offentlig tillsyn, SOU 2004:100) analyserar och lämnar utredningen förslag inom följande tre områden:

· Finansiering av offentlig tillsyn.
· Kommunernas roll i tillsynen.
· Innehåll i en ny, allmän tillsynslag.

Utredningen menar att tillsyn över verksamhet som huvudsakligen finansieras med allmänna medel (såsom vård, skola och omsorg) även i fortsättningen bör finansieras med skatter. Annan tillsyn (vilken främst avser kommersiell verksamhet, som banker, produktsäkerhet samt sjö- och luftfart) bör finansieras med avgifter som täcker hela kostnaden.

Staten bör fastställa avgifterna, också för den tillsyn som utövas av kommunerna. Avgifterna för den kommunala tillsynen blir därmed lika i hela landet. I dag varierar avgifterna mycket och olika kommuner skattefinansierar sin tillsyn i olika utsträckning. Utredningen lägger fast ett antal kriterier som skall uppfyllas när tillsynen finansieras med avgifter. Avgiftssystem skall bl.a. vara konkurrensneutrala. Avgifter inom närliggande områden (som t.ex. djurskydd och miljö) bör vara likartat utformade. Oavsett hur avgiftssystemet utformas skall det alltid vara statsmakterna som bestämmer tillsynens omfattning; den skall inte styras av möjligheten att ta ut avgifter.

Kommunerna har idag ett tillsynsansvar inom nio politikområden. Det gäller bl.a. miljö, livsmedel, folkhälsa och djurskydd. Utredningen har funnit att starka skäl talar för att kommunerna bör bibehålla sitt tillsynsansvar inom nuvarande områden. Närheten till tillsynsobjekten, legitimiteten genom de förtroendevalda och sambandet mellan tillsyn och andra näraliggande kommunala verksamheter är bland de viktigaste. Staten bör dock stärka styrningen och samordningen av den tillsyn som sker genom kommunerna. Statliga myndigheter skall kunna utfärda föreskrifter om hur tillsynen skall bedrivas och om kompetensen hos dem som skall utöva tillsynen. Genom tillsynsvägledning skall de statliga myndigheterna bistå kommunerna med råd och utbildning och följa den kommunala tillsynen. Staten skall också kunna förelägga kommunerna att rätta till brister i tillsynen.

Utredningen föreslår en ny lag - en allmän tillsynslag - som skall kunna tillämpas på alla tillsynsområden om inte särskilda skäl (t.ex. EG-rätten) gör att man måste ha en särreglering. Lagen definierar begreppet tillsyn som granskning mot lag och möjligheter till åtgärder (ingripanden) mot den som inte uppfyller ställda krav. I första hand bör tillsynsmyndigheterna skapa rättelse genom påpekanden, men möjligheterna till ingripanden föreslås bli ökade. Traditionella ingripanden såsom åtgärdsföreläggande och förbud eller återkallelse av tillstånd föreslås kompletteras med nya ingripandemöjligheter i form av anmärkning och varning, vilka redan finns inom några tillsynsområden, men som nu föreslås bli generella. Även en ny form av sanktionsavgift, tillsynsbot, föreslås.

Den föreslagna lagen ställer krav på att tillsynsorgan skall samverka med varandra i sina kontakter med verksamhetsansvariga vilka är föremål för tillsyn av flera än ett organ. Lagen innehåller också krav på en starkare samordning när flera myndigheter (centralmyndighet, länsstyrelse, kommun) har uppdrag inom ett och samma tillsynsområde.



Kontakt:
Lennart Gustafsson
Särskild utredare
08-405 55 35

Sten Johansson
Huvudsekreterare
08-405 50 62

Relaterade publikationer
-------------------------
Läs betänkandet Förslag om en tydligare och effektivare tillsyn här (http://www.regeringen.se/sb/d/361/a/31570)