Skogssällskapet

Snabba förändringar i markfloran kräver nya skötselmetoder i skogen

Pressmeddelande   •   Nov 16, 2016 13:16 CET

De senaste 20 åren har medeltemperaturen i Sverige ökat med 0,9 grader och samtidigt har årsnederbörden ökat med åtta procent. Effekterna av det syns tydligt i skogarnas markflora. Mer än hälften av alla arter har påverkats. Allra tydligast är det i södra Sverige, men samma trend syns i hela landet. Det visar ett forskningsprojekt på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, som finansierats av Skogssällskapet.

Forskarna Jörg Brunet och Per-Ola Hedwall vid SLU har i sin forskning undersökt hur varmare klimat, kvävenedfall och minskat ljusinsläpp till följd av allt större andel medelålders och tätare skogar, har påverkat markfloran mellan åren 1994 och 2013. Resultaten visar en tydlig förändring: mer än hälften av alla arter har påverkats, ökat eller minskat i förekomst.

­­– Vi blev förvånade över att förändringen var så stor, säger Jörg Brunet. 20 år är ingen lång tid, men vi ser tydliga skillnader. Effekterna är större i södra Sverige där vi ser en ökning av skuggtåliga arter som gynnas av värme och kväve, men även i norr ser vi att vissa växter ökat och andra minskat.

Några exempel:

  • Bärris som är relativt ljuskrävande arter (bland annat lingon och blåbär) minskar i södra Sverige.
  • Ormbunkar och buskar ökar i hela landet.
  • Gräsväxter minskar i hela landet.

Jörg Brunet förklarar att markflorans sammansättning är en viktig förutsättning för bra näringsbalans i skogens ekosystem – och därmed för skogens tillväxt. Just risen är viktiga komponenter i markens näringssystem.

– Om bärrisen försvinner påverkas näringsdynamiken i marken och risken för näringsläckage ökar. Då stör vi hela näringskedjan, inte bara för markfloran och träden, utan även för insekter, fåglar och däggdjur. Bra näringsbalans i markfloran ger också bra skogstillväxt, påpekar han.

Vad kan svenskt skogsbruk göra för att motverka förändringen och behålla balans och biologisk mångfald i markfloran?

– Skogsbruket kan påverka genom skötselmetoder som tar bättre hänsyn till markfloran.

Jörg Brunet har några konkreta förslag som framför allt ökar ljusinsläppen i skogen och därmed bevarar den biologiska mångfalden i markskiktet.

  • Gallra oftare för att öka ljusinsläppet till markskiktet.
  • Bevara och öka nätverk av öppna landskapspartier, skogsvägkanter, våtmarker och betesmarker.
  • Minska andelen gran. Satsa mer på tall, björk och ek som släpper in mer ljus.

Förslagen innebär dock flera målkonflikter mellan olika miljö-, skötsel- och produktionsmål.

– Mer gallring kan öka risken för stormfällning, mer tall och ek ger större problem med betesskador och den totala skogstillväxten kan minska. Miljöpolitiskt strävar vi nu efter att istället öka skogsproduktionen och öka vår användning av biomassa för att kunna minska användningen av fossila bränslen.

Biomassa som i sin tur minskar kol- och kväveutsläppen och i bästa fall bromsar den globala uppvärmningen.

Moment 22 där lösningarna motverkar varandra.

– Det svåra är att hitta balansen i ett smart skogsbruk som kan ta hänsyn till både biologisk mångfald och ökande skogsproduktion, säger Jörg Brunet.

Hur tror du det ser ut om ytterligare 20 år?

– Processen kommer att fortsätta och sprida sig allt längre norrut om vi inte kan hejda utvecklingen. Den här forskningen kommer att bli mer och mer värdefull med tiden. Riksskogstaxeringens vegetationsinventering är en guldgruva för fortsatt forskning, säger Jörg Brunet.

Ur ett internationellt perspektiv är det unikt att kunna följa förändringar i markfloran under så lång tid. Jörg Brunet säger att han inte har hört talas om något land som har haft liknande storskaliga inventeringar med så långa perspektiv.

Skogssällskapet förvaltar cirka 500 000 hektar skog tillsammans med stora och små skogsägare i Sverige, Estland, Lettland, Litauen, Norge och Finland. Tjänsteutbudet inbegriper skogsbruk och tjänster inom ekonomi och fastighetsfrågor. 

Ägare är Stiftelsen Skogssällskapet som grundades 1912 och vars syfte är att verka för skogshushållning och naturvård. Skogssällskapet delar årligen ut cirka 15 miljoner kronor till forskning och utveckling.