Miljövänner för kärnkraft

Spökröst från 1980-talet

Pressmeddelande   •   Mar 14, 2014 17:31 CET

Programmet ”En bok en författare” i kunskapskanalen sammanfattar på 20 minuter innehållet i en aktuell bok. Den 6 mars intervjuades Åsa Moberg om sin senaste bok med rubriken ”Ett extremt dyrt och livsfarligt sätt att värma vatten: En bok om kärnkraft”. Med sin nya bok vill hon blåsa liv i de stämningar som florerade i Sverige efter olyckorna i Harrisburg och Tjernobyl för att på det sättet få oss att stänga ner kärnkraften i Sverige och framförallt för att förhindra att våra nuvarande 10 kärnkraftreaktorer ersätts med nya och effektivare. Hon berättade att kärnkraft är dyr och att den orsakar mer koldioxidutsläpp än andra former för elproduktion men hon angav inte källan för den uppseendeväckande informationen. Mot den här bakgrunden kan det finnas anledning att anföra några aktuella fakta om elproduktionen i Sverige och världen.

År 2013 producerades i Sverige 149 TWh (terawattimmar  = miljarder kilowattimmar). Kärnkraft var det kraftslag som producerade mest el under året och stod för 63,6 TWh eller 43 % av totalt producerad el. Våra 2500 vindkraftverk producerade 9,9 TWh eller 7 procent av det totala. Vattenkraften producerade 60,8 TWh eller 40,8 procent. De senaste två åren har vindkraftselen ökat med 4 TWh men kärnkraftelen har under samma tid ökat med 8 TWh. Förklaringen till det kommer nedan. Skulle vi i dagsläget stänga av våra kärnkraftverk skulle hela Sverige gå i stå.

Kärnkraften är extremt dyr tycker Åsa Moberg. Den gångna vintern har elcertifikatet som vindkraftproducenterna får legat på nivån 20 öre. Baspriset för elen har legat runt 30 öre. Vindkraftproducenterna har med det fått 50 öre. Kärnkraftproducenterna betalar en effektskatt på 5 öre/kWh som ingen annan betalar. De har m.a.o. fått 25 öre per kWh eller hälften av ersättningen till vindkraftproducenterna. Vattenkraften har fått en förhöjd fastighetsskatt som gjort att även de ligger på halva ersättningsnivån jämfört med vindkraften.

När det gäller livsfarligheten är Åsa Moberg ännu värre ute. Tar vi Harrisburg först så dog inte en enda människa av den olyckan. Ingen människa behövde heller evakueras. Det tragiska med den olyckan var den skrämselpropaganda som den gav upphov till. Tar vi sen Fukushima 2011 så har upprepade FN-rapporter visat att ingen människa dött av strålskador. I många sammanhang kopplar man samman tsunamins nästan 20 000 dödsoffer med kärnkrafthaveriet för att få oss att tro att det var kärnkraftshaveriet som orsakade de 20 000 dödsfallen. Alla Japans 50 kärnkraftverk stängdes 2011 men den stora importen av kol och naturgas från Kina som måste ersätta kärnkraften har satt djupa spår i Japans ekonomi för att inte tala om de resulterande koldioxidutsläppen. Man diskuterar nu återstart av en del av landets kärnkraftverk. Tjernobyl då. Enligt en rapport från ”United Nations Scientific Committee on the Effects of Atomic Radiation” daterad 2008 dog 28 av arbetarna vid Tjernobyl av strålskador i samband med olyckan. De 6000 diagnosticerade fallen av tyroidea cancer resulterade i 15 dödsfall. De andra blev hjälpta av insatt jodbehandling. Det finns med andra ord bara 43 registrerade dödsfall som kan sättas i direkt samband med Tjernobylolyckan. Professor Olah (se nedan) gör bedömningen att upp till 4000 personer kan dö som en följd av den radioaktiva strålningen som haveriet medförde.

Det verkligt farliga är koleldade kraftverk. I de kinesiska kolgruvorna omkommer årligen 5000 arbetare i direkta olyckor. De stora dödstalen gäller skador på luftrören som all rök orsakar. Här är storleksordningen 100 000 om året. Fram till helt nyligen har 40 % av den amerikanska elen producerats av kolkraftverk. Nobelpristagaren George A. Olah skriver i sin bok Beyond Oil and Gas följande:”Globally, nuclear energy avoids the emission of more than two billion (miljarder) tonnes of CO2 per year. Air pollution, especially from SO2 emissions and sulphate aerosols produced in large quantities in coal burning power plants is estimated to be the cause of approximately 40 000 deaths per year in US alone.” För att ta det på svenska: 40 000 döda I USA varje år som en konsekvens av de koleldade kraftverken där. Det var mycket siffror men det är helt uppenbart att vi i Sverige inte har en realistisk uppfattning om den relativa farligheten av kärnkraft i jämförelse med fossileldade kraftverk. Tidskriften Environmental Science & Technology skrev i mars 2013: ”Using historical production data, we calculate that global nuclear power has prevented an average of 1.84 million air pollution related deaths and 64 gigatonnes (giga har 9 nollor) of COequivalent greenhouse gas emissions that would have resulted from fossil fuel burning. Åter till Åsa Moberg:

2012 producerade världen 21 400 TWh el varav 67 % var fossileldat (Sverige 146 TWh och 3 % fossileldat). 2050 beräknas världens elproduktion uppgå till 37 000 TWh varav 29 % beräknas vara fossileldad (källa Kungl. Vetenskapsakademien, 2013). Det innebär 10 730 TWh fossileldad el. Är det något som världen bör sträva efter är det att reducera den siffran så långt det bara går. Vind och sol i all ära men kärnkraften är ett måste i framtidens värld vad Åsa Moberg än säger.

Hur kommer det sig att elproduktionen från de svenska kärnkraftverken ökat betydligt de senaste åren? I en trepartiuppgörelse 1991 beslutades att slutpunkten för svensk kärnkraftproduktion skulle vara 2010. Mot den bakgrunden gjordes inga ansträngningar för att underhålla de reaktorer vi hade och produktionen sjönk från 64,3 TWh 2007 till 50,0 TWh 2009. Efter alliansregeringens beslut den 5 februari 2009 att ta bort avvecklingslagen och göra det möjligt att ersätta de nuvarande reaktorerna när de faller för åldersstrecket har elproduktionen från våra kärnkraftverk ökat betydligt. Redan 2011 hade produktionen ökat till 58,0 TWh och som angavs ovan blev det 63,6 TWh. Kommer Oskarshamn 2 i gång till hösten kan den kommande vintern komma upp mot 70 TWh. 

Bengt Lindhé
Frågor besvaras via mfk@mfk.nu

Föreningen Miljövänner för kärnkraft är en oberoende ideell förening som verkar för att främja en god tillgång på miljövänlig energi i syfte att möjliggöra ett fortsatt framåtskridande och välstånd till gagn för en förbättrad global miljö. www.mfk.nu