Moderaterna

Stärk förskolans pedagogiska uppdrag

Pressmeddelande   •   Okt 27, 2005 15:36 CEST

I dag skriver Fredrik, Sten Tolgfors och Ulf Kristersson på DN-debatt om att stärka förskolans pedagogiska uppdrag genom att sätta kunskap i centrum, uppmuntra fristående alternativ och förtydliga läroplanen.

En bra skola hjälper barn och ungdomar att finna sig själva, sina egna ord och sin egen idé för livet. Det är därför varje förälder tittar förväntansfullt efter det egna lilla barnet som går till skolan. Måtte de lära sig mycket och samtidigt bli väl behandlade. Vi tror att denna föräldrars känsla för sina egna barn är så stark att den också förmår inrymma ett engagemang för att skolan också ska lyfta andra barn, och därmed ge alla barn en bra start i livet.

Skolan fungerar bra för många barn, men inte för alla. Socialdemokraterna har skapat ett Sverige för några men som inte rymmer alla. De är så nöjda med att vara stolta att de glömt att lyssna och bry sig om. Utanförskapet växer i Sverige. Allt fler står utanför arbetslivet. Många ungdomar har svårt att få fotfäste på arbetsmarknaden och att etablera ett självständigt liv. För många blir skolan ett livets första stora misslyckande som riskerar att följas av fler. Utan skolunderbyggnad förstärks utanförskap och övergår ofta i långvarigt bidragsberoende. För många skuggas dessutom tillvaron av våld, droger och segregation.

Dessa ökade klyftor i samhället är oacceptabla för moderaterna. Varje barn som inte ges förutsättningar att lära sig tillräckligt är ett misslyckande för ett modernt samhälle. Hela Sverige ska hållas ihop och vi måste möta framtiden tillsammans. Vi vill se ett Sverige där alla kommer till sin rätt, där människors engagemang och vilja att förverkliga sina drömmar tas tillvara.

En viktig orsak till den växande otryggheten och segregationen är bristerna inom utbildningssystemet. En av fyra elever lämnar år efter år grundskolan utan att ha uppnått de grundläggande kunskaperna och färdigheterna alla ämnen. Utslagningen är som störst inom de yrkesinriktade programmen. Kravet på att alla i gymnasiet ska uppnå grundläggande högskolebehörighet slår hårt för alla dem som främst vill skaffa sig en bra yrkesutbildning. Resultatet har blivit att många ungdomar lämnar skolan utan en avslutad utbildning i bagaget. Allt tal om att alla elever ska möta framtiden rustade med kunskaper står inte vara i kontakt med verkligheten i vårt eget land.

Internationella studier som svenska elever deltagit i visar att vi i jämförelse med andra länder stått stilla eller halkat efter i kunskapsutveckling det senaste decenniet. Sverige utmärker sig i jämförelse med andra OECD-länder bl.a. genom att skillnaderna mellan pojkars och flickors resultat i skolan har ökat påtagligt. De nationella prov som ges sista året i grundskolan visar också att främst pojkarna har problem i skolan. Det gäller i synnerhet ämnet svenska. Våren 2004 nådde nästan var femte pojke med svensk bakgrund inte godkänt i läsförståelse. Flickorna presterade genomgående bättre än pojkarna, oavsett om flickorna hade svensk eller utländsk bakgrund. Av de elever som istället för den ordinarie kursen i svenska läst svenska som andraspråk var det drygt 40 procent som inte uppnådde godkänt i läsförståelse. Analyseras elevernas resultat närmare, visar det sig att det inte främst är elevers utländska bakgrund som slår igenom. Det som förklarar elevernas resultat är främst föräldrarnas utbildning och socio-ekonomiska bakgrund. Vistelsetiden i landet spelar också stor roll. Av eleverna med utländsk bakgrund är det främst de som har invandrat till Sverige efter sju års ålder som har svårt att klara de grundläggande kunskapsmålen.

Skolan är kanske vårt viktigaste verktyg för att hålla samman hela Sverige. När skolan inte klarar sitt kunskapsuppdrag slår det sociala arvet igenom. De som slås ut från skolan är främst de barn och ungdomar som är i allra störst behov av en bra skola, elever som är i behov av särskilt stöd eller med ogynnsamma hemförhållanden. Möjligheterna att hålla samman hela Sverige bygger på att skolan bättre förmår kompensera för elevens sociala bakgrund. När skolan sviker fallerar också det frihetsvärde som tar sin utgångspunkt i att se frihet som växande möjligheter att bestämma över sitt eget liv utifrån egna förutsättningar.

Bristerna i utbildningssystemet är en konsekvens av en socialdemokratisk skolpolitik som inte förmått fokusera på skolans kunskapsuppdrag. Betydelsen av kunskap och bildning har skjutits i bakgrunden. Skolpolitiken har inte tagit den enskilde eleven som utgångspunkt, utan utgår från att en och samma lösning passar alla. I verkligheten är utbildningens kvalitet långt ifrån likvärdig för alla elever. Skillnaderna mellan hur väl olika skolor klarar att ge eleverna förutsättningar att nå målen har ökat de senaste åren.

Även om skillnaderna mellan skolor ökat över tiden skiljer sig Sverige från de flesta andra jämförbara länder genom att variationen i hur elever presterar är som störst inom skolor, snarare än mellan skolor. Detta indikerar att skolpolitiken främst bör fokusera på åtgärder som har effekter för skolornas interna arbete, snarare än åtgärder som innebär omfördelning av resurser mellan skolor. Detta tar moderaterna fasta på. Vår skolpolitik, som sammantaget över tre år tillför ytterligare 7 mdr mer till skola och förskola än regeringen satsar, är utformad för att förbättra skolornas möjligheter att möta varje elevs förutsättningar och behov. Våra förslag innebär att lärare och rektorer får bättre möjligheter att individanpassa undervisningen och att elever genom regelbundna kunskapskontroller garanteras tidig utvärdering och uppföljning på ett sätt som säkrar rätten till stöd för att nå kunskapsmålen.

Vi har sedan tidigare föreslagit att förskoleklassen övergår till att bli ett nytt obligatoriskt grundskoleår. Vi har också beskrivit hur vi vill stärka lärarnas kompetens och bygga upp skolans kunskapsbas genom bl.a. en lärarmiljard för akademisk fortbildning, auktorisation, kvalitetssäkring av lärarutbildningen samt skolnära forskning. Vi föreslår också täta kvalitetsgranskningar av varje skola och att tydligt ansvars utkrävs av att kunskapsmålen klaras av.
I Sverige har rädsla för tidig utvärdering och uppföljning elevers kunskaper präglat skolpolitiken och debatten kring skolan. Konsekvensen har blivit att betyg ges först i 8:an, när bara ett år återstår av grundskolan, och att de första obligatoriska nationella proven inte ges förrän sista året i grundskolan. Fokuseringen av elevers resultat och krav på stöd har därför nästan enbart handlat om sista året i grundskolan och början av gymnasieskolan. Det är på tok för sent. Ju tidigare kunskapsluckor upptäcks, desto tidigare kan stöd sättas in. Genom att införa en första kunskapskontroll med mål att uppnå och nationella prov i andra klass, individuella utvecklingsplaner med omdömen för hur eleven ligger till från första skolåret och betyg från 5:an vill vi förskjuta fokus från de sena till de tidiga skolåren. Nu går vi vidare och presenterar i denna artikel ytterligare steg för att stärka förskolans kunskapsuppdrag.
I Sverige finns en stor potential att ge alla människor chansen att växa och minska sambandet mellan social bakgrund och skolframgång genom att bättre ta tillvara de kunskaper som finns om små barns möjligheter att utveckla sin språkliga och matematiska medvetenhet genom lek och stimulans.
Forskning visar att barn tidigt har en språklig medvetenhet, som lägger grunden för deras möjlighet att lära sig läsa och skriva. Barns språkutveckling sker i flera steg. Skillnader i hur långt barn har kommit i språkutvecklingen tolkas ofta som skillnader i skolmognad. Genom rätt typ av stimulans i tidig ålder, anpassat efter det enskilda barnets behov, är det möjligt att undvika problem med läs- och skrivinlärningen vid skolstarten. Erfarenheter finns från många andra länder där barn i betydligt tidigare ålder än i Sverige startar den obligatoriska skolan eller deltar i någon form av pedagogisk förskola.
Förskolan har i dag ett formellt pedagogiskt uppdrag och en läroplan. Det är steg i rätt riktning. Kvaliteten varierar dock mycket, inte minst på grund av att det pedagogiska uppdraget är otydligt. Läroplanen för förskolan är idag otydlig dels genom att omfatta alla barn, från ett till fem års ålder, dels genom att inte särskilja uppdraget att ge pedagogisk stimulans från uppdraget att ge god omsorg. Samtidigt råder brist på förskollärare. Den utbildning som krävs är lika lång som för att bli lärare i grundskolan, men ger lägre lön.
Moderaterna lägger här fram ett program för att stärka förskolans pedagogiska uppdrag. Det handlar inte om att sätta mycket små barn i skolbänken, utan om former för lärande utifrån barns lust, lek och nyfikenhet.

1. Den allmänna förskolan, som idag omfattar 4-5-åringar, utvidgas till att omfatta en avgiftsfri förskola med tydligt pedagogiskt innehåll för barn från 3 års ålder. Skolstart sker normalt vid 6 års ålder, då skolplikten inträder, men med möjlighet att börja tidigare genom införandet av flexibel skolstart mellan 5-7 års ålder.

2. Denna pedagogiska förskola ska vara tillgänglig för alla och i den meningen bli en integrerad del av utbildningssystemet. Vi anser att det då också som övriga delar av utbildningssystemet ska erbjudas avgiftsfritt från 3-års ålder. Kunskapssatsningen kommer att finansieras fullt ut och innebär ingen övervältring på kommunerna.

3. Den förtydligade Läroplanen ska omfatta den allmänna förskolans barn. Där ska det pedagogiska uppdraget preciseras på ett sätt som ger förskollärarna tydligt stöd i sitt arbete och som möjliggör utvärdering av den allmänna förskolans kvalitet. Målen ska förtydligas.

4. Alla barn inom den allmänna förskolan har rätt till en individuell utvecklingsplan. Barn som har kommit olika långt i språkutvecklingen behöver stimuleras på olika sätt för att utvecklas. Därför måste utgångspunkten vara det enskilda barnets förutsättningar och behov. Förskolor som i dag uppmärksammar varje barns individuella utveckling och förutsättningar, tex genom individuella utvecklingsplaner, ska stödjas och inte motarbetas.

5. Fristående alternativ ska stimuleras. Liksom är fallet för skolor, kan fristående förskolor bidra med att stimulera det pedagogiska förnyelsearbetet inom de kommunala verksamheterna. Möjligheter till profilering och ökade frihetsgrader välkomnas även inom den kommunala förskolan.
För moderaterna är kunskapsuppdraget i skolan en kärnpunkt i politiken. Vi föreslår en rad åtgärder, bla sänkta skatter, stramare bidrag, flexiblare arbetsmarknad och lägre arbetsgivaravgifter, för att fler ska komma i att arbeta. Det är centralt för moderaterna att säkra att sysselsättningen kommer till stånd och inte sker till priset av ökade sociala klyftor. Då är det logiskt att satsa större resurser på att säkra kvaliteten i den offentligt finansierade välfärden, som kommer alla till del, och särskilt viktigt att satsa på skolans kunskapsuppdrag. Frihetsuppdraget inleds för dem som saknar friheten för egen del allra mest. Valet 2006 kan medföra ett brott med den förda politiken som står passiv inför utanförskap. Vår kunskapspolitik lämnar inga barn bakom sig. Det är en politik för hela Sverige tillsammans.

Fredrik Reinfeldt, partiledare(m)

Sten Tolgfors, skolpolitisk talesman(m)

Ulf Kristersson, famljepolitisk talesman(m)