Vetenskapsrådet

Svensk bioteknikforskning i världsklass

Pressmeddelande   •  Aug 27, 2003 11:18 CEST

Den svenska biotekniska forskningen håller en mycket hög kvalitet. Det har internationella experter kommit fram till i en utvärdering av forskningsprojekt med stöd från Vetenskapsrådet. Flera av de utvärderade projekten visade sig vara bland de främsta i Europa och i vissa fall till och med världsledande. Expertgruppen konstaterar dock att de svenska forskningsbidragen är alarmerande låga och att om inget görs riskerar svensk bioteknik att hamna på efterkälken.

Bioteknik har på kort tid vuxit till ett av de viktigaste nya forskningsområdena. Forskningsresultaten tillämpas inom t ex medicin, miljö, nanoteknologi, jordbruk och kemisk industri.

Sverige har under den biotekniska forskningens hela framväxt haft en stark ställning. En av förklaringarna till denna framgång är ett stort inslag av mångvetenskapliga metoder och Vetenskapsrådets breda definition av bioteknikämnet vid fördelning av bidrag. En annan förklaring är att svensk industri hittills satsat stora belopp på bioteknisk forskning.

Kommande ledarbrist
Med internationella mått är de svenska forskningsbidragen mycket låga. För att finansiera sin forskning tvingas forskare lägga mycket tid på att söka bidrag från flera finansiärer. Dessutom kommer det inom några år att vara brist på kompetenta forskningsledare eftersom många av dagens unga forskare har svårt att komma vidare i sina karriärer. Om inte forskningsanslagen ökar kan den positiva utvecklingen för svensk bioteknik komma att brytas, spår expertgruppen.

- Synpunkterna förvånar inte. Påpekanden om resursbristen för svensk grundforskning brukar framkomma i de flesta av våra internationella utvärderingar, säger Kåre Bremer, huvudsekreterare för ämnesrådet för naturvetskap och teknikvetenskap.

Om rapporten
Utvärderingen ”International Evaluation of Biotechnology” ingår i Vetenskapsrådets rapportserie (nr 2003:5). 32 svenska forskningsprojekt inom bioteknik har granskats. Projekten har haft finansiering från Vetenskapsrådet, tidigare Naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR) eller Teknikvetenskapliga forskningsrådet (TFR).

Den internationella expertgruppen bakom rapporten består av: Ruth Freitag, Bayreuth, Tyskland; Liisa Kanerva, Turku, Finland; Bernard Lebleu, Montpellier, Frankrike; Ton Logtenberg, Utrecht, Nederländerna; Steffen B Petersen, Ålborg, Danmark; Sir Edwin Southern, Oxford, Storbritannien och Bernard Witholt, Zürich, Schweiz.

Beställningar
Den tryckta rapporten kommer i månadsskiftet augusti-september . Den är gratis och kan beställas på Vetenskapsrådets webbplats, www.vr.se/publikationer.

Kontaktpersoner
Ann Catrin Lagerkvist, forskningssekreterare naturvetenskap och teknikvetenskap
08-546 44 206, Ann.Catrin.Lagerkvist@vr.se

Camilla Jakobsson, informatör naturvetenskap och teknikvetenskap
08-546 44 336, Camilla.Jakobsson@vr.se