Länsstyrelsen i Norrbottens län

Svensk hearing om EU:s Östersjöstrategi den 29 september 2008 i Stockholm

Pressmeddelande   •   Sep 29, 2008 15:21 CEST

Översänder landshövding Per-Ola Erikssons anförande vid dagens hearing i Stockholm om Östersjösamarbetet. Bakom arrangemanget står Sveriges kommuner och Landsting (SKL) och Länsstyrelsen i Stockholm (på uppdrag av övriga Länsstyrelser) i samarbete med Regeringskansliet.

Caj Norén

Pressekreterare

070-689 6054

http://www.ostersjostrategi.se/

 

Svensk hearing om EU:s Östersjöstrategi den 29 september 2008 i Stockholm.

Herr ordförande!

Norrbotten och norra Sverige välkomnar en samlad strategi för hur vi kan

tackla viktiga samhälls- och miljöfrågor i Östersjöområdet.

En samlad strategi ger förutsättningar för ett strukturerat och samordnat

agerande inom rad viktiga samhällsområden.

Samtidigt måste vi vara observanta på att Östersjöområdet inte är ett

homogent område utan består av del-regioner med olika förutsättningar och

villkor.

För att uppnå konkreta resultat måste därför utarbetandet av strategin och

genomförandet ske i nära samverkan med regional och lokal nivå.

Östersjöstrategin är en EU-intern strategi för att driva utvecklingen inom flera viktiga samhällsområden såsom miljöområdet, tillväxt och välfärdsfrågor.

Utvecklingen i Östersjöområdet är också beroende av utvecklingen i närområdet. Det är därför viktigt att vi hittar bra lösningar på hur vi kan förena Östersjöstrategin och den Nordliga dimensionen

Från ett norrbottniskt och Övre Norrland-perspektiv vill jag i detta sammanhang lyfta fram några områden:

Först och främst Barentssamarbetet.

Barentsregionen spelar en viktig roll inom den Nordliga dimensionen och är ett geografiskt stort och glest befolkat område. Det är en strategisk naturresursregion med stor betydelse för tillväxt och utveckling i Europa.

De projekt och aktiviteter som pågår inom Barentssamarbetet har en tydlig koppling till Nordliga dimensionen. Det tydliggör regionens roll i det europeiska samarbetet. Barentsregionen ska därför ses som en del av Östersjösamarbetet.

De norra delarna av Sverige och Finland har stora naturresurser i from av skog malm och mineral samt energi i from av vattenkraft. Tillsammans skapar dessa naturresurser ett europeiskt mervärde som få regioner i Europa kan mäta sig med.

Länsstyrelserna i Norrbotten och Västerbotten har gjort en studie av naturresurserna i Övre Norrland och dess betydelse för tillväxt och konkurrenskraft i Sverige och Europa.

Rapporten visar att Övre Norrlands naturresurser har grundläggande betydelse för en långsiktig hållbar tillväxt i EU och Sverige.

Utmaningarna för framtiden handlar därför om att öka tillgängligheten och uthålligheten i nyttjandet av dessa tillgångar.

Energins betydelse för den framtida tillväxten förstärker det avgörande behovet av att utveckla teknik och produktionsprocesser som optimerar energianvändningen och ökar utbudet av energi från förnybara källor.

Inför framtiden bör därför insatser göras som stärker transportinfrastruk-

turerna och forskning som fokuserar på utveckling av ny kunskap och teknik som främjar naturresursrelaterad varu - och tjänsteproduktion.

Väl utvecklade järnvägsförbindelser är viktigt för att nå EU:s klimatmål.

För att minska transporternas belastning på klimatet är det nödvändigt att minska godtransporterna på väg till förmån för energisnålare transporter på järnväg och sjötransporter.

I Norrbotten och Västerbotten pågår investeringar och uppgraderingar av järnvägsnäten som stärker industrins konkurrenskraft och bidrar till att uppnå klimatmålen. (Bothniabanan, Haparandabanan och Norrbotniabanan)

Det svenska järnvägsnätet måste ses som en del i de öst-västliga transportsystemen vilka är strategiskt viktiga för Europa.

Det är därför viktigt att de nordliga transportkorridorerna, The Northen Axis (NEW-korridoren) återfinns i kommande TEN-T prioriteringar.

De nordliga transportkorridorerna är ett viktigt bidrag till att konkretisera

Nordliga dimensionens politiska målsättningar.

Miljöfrågorna i Östersjön är särskilt viktiga i strategin och konkretiseras på ett värdefullt sätt.

Mot bakgrund av det jag inledningsvis nämnde om Östersjöområdets heterogenitet vill jag betona behovet av regionalt förankrade analyser av förutsättningar för genomförandet av olika åtgärder.

Ett exempel på detta är åtgärder som skyddar fiskebestånden och ekosystemen. I detta fall Östersjölaxen.

90 % av Östersjöns vilda lax produceras i älvarna norra Sverige. Detta innebär att Norra Sverige är EU:s kärnområde för den vilda Östersjölaxen och har ett särskilt ansvar för denna.

Norra Sverige är beredd att ta detta ansvar om resurser och mandat för förvaltningen möjliggörs. Den vilda laxen är en Natura 2000 art och våra stora älvsystem är Natura 2000 områden.

Den vilda laxen är en resurs med stor potential för utvecklingen av en småskalig och hållbar näring i regionens landsbygdsområden. Denna utveckling går mycket bra att kombinera med ambitiösa mål om att bevara de vilda laxstammarna och säkerställa deras utveckling.

Förvaltningen kring den vilda laxen är en utmärkt möjlighet för EU att visa att man menar allvar med att man även i praktiken har för avsikt att genomföra förvaltningsbeslut enligt den gemensamma fiskeripolitikens intentioner om långsiktigt hållbart nyttjande i stället för att låta besluten styras av kortsiktiga och icke hållbara sociala-, och ekonomiska hänsyn.

Sammanfattningsvis:

I Bottenviksområdet och Barentsregionen pågår en rad intressanta och dynamiska samarbetsprojekt och aktiviteter som har betydelse för utvecklingen både på EU, nationell regional och lokal nivå.

Mot bakgrund av att Östersjöstrategin förväntas ge en kontext och prioritesordning för bl a projekt kombinerat med och i nära samverkan med EIB, Nordiska Investeringsbanken och Interregprogam är det viktigt att norra delen av Östersjön och Barentsregionen på ett tydligt sätt definieras in i strategin.