Svenska kyrkan - Internationellt arbete

Svenska kyrkan kommenterar utrikesdeklarationen

Pressmeddelande   •   Feb 19, 2010 13:06 CET

EU borde tagit mycket större hänsyn till utvecklingsländernas position, före och under det havererade klimatmötet i Köpenhamn. Men utrikesministern ger tydliga besked om ökade satsningar på biståndet. Det är några av marginalanteckningarna när När Hela världen, Svenska kyrkans internationella arbete läser regeringens utrikesdeklaration.

– Det finns en hel del bra i regeringens utrikesdeklaration, kommenterar Erik Lysén, policychef för Hela världen, Svenska kyrkans internationella arbete. Kvinnors rättigheter i konfliktområden lyfts fram och regeringen ger tydliga besked om att världen måste satsa mer på biståndet för att vi ska nå FN:s millenniemål om att halvera fattigdomen inom fem år.

 – Samtidigt finns det annat där vi ställer oss frågande. Det gäller inte minst bilden av hur Sverige uppträdde under förra årets klimatförhandlingar i Köpenhamn. Det saknas självkritik i Carl Bildts analys efter det havererade klimatmötet i Köpenhamn, säger Erik Lysén.

Bistånd
På biståndsområdet finns positiva besked från regeringen. I utrikes­deklarationen ställer sig Carl Bildt bakom biståndet som ett viktigt sätt att stödja utvecklings­ländernas arbete för att nå FN:s millenniemål och utrikesministern kräver bibehållna eller högre biståndsnivåer. Det är nu fem år kvar till 2015 då millenniemålen ska vara uppnådda. Det är långt kvar innan målen har uppfyllts samtidigt som tiden är kort. Därför krävs kraftsamling och biståndet har en central roll.

Samstämmigheten i Sveriges utvecklingspolitik är viktig. Därför ser Svenska kyrkan fram emot den skrivelse om politiken för global utveckling, PGU, som utrikesministern aviserat. Regeringen bör lämna begreppet biståndseffektivitet och gå över till det mer relevanta begreppet utvecklingseffektivitet: ensamt kan inte biståndet leda till demokrati och ekonomisk utveckling. Det är den totala politiken mot utvecklingsländerna – inklusive handel, bistånd, miljö- och klimatpolitik och migration – som på ett effektivt sätt måste lägga grunden för utveckling.

Demokrati och mänskliga rättigheter
Det är glädjande att Carl Bild särskilt lyfter fram kvinnors rättigheter och markerar att det går trögt att förverkliga jämställdhetsmålen. Även skrivningarna om insatserna för yttrandefrihet och demokrati i utvecklingssamarbetet är ambitiösa, även om det finns en slagsida mot specifikt it-frågor.

Samtidigt hade det här varit på sin plats att lyfta fram vikten av att stödja det civila samhället och demokratins institutioner: media, parlamentariker, kyrkor och föreningsliv. Det hade också varit bra om utrikesministern valt att lyfta fram länder där situationen för försvarare av de mänskliga rättigheterna är fortsatt mycket allvarlig, till exempel i Colombia.

I sin policy för det civila samhället säger regeringen att man skall verka för att civila aktörer kan verka i ett gynnsamt klimat. I länder som Zambia, Indien, Colombia och Etiopien blir manöverutrymmet för civila aktörer och försvarare av de mänskliga rättigheterna alltmer begränsat.

Mellanöstern
Under Sveriges ordförandeskap antog EU förtydligande rådsslutsatser för fredsprocessen i Mellanöstern. Vi välkomnar att dessa återspeglas i utrikesdeklarationen. Ett förnyat europeiskt engagemang för en rättvis fred mellan Israel och palestinierna baserad på folk­rätten utgör ett viktigt tillskott i fredsprocessen.

Samtidigt vill vi understryka vikten av ett brett engagemang i Mellanöstern, som går bortom konflikten mellan Israel och palestinierna och situationen i Irak och Iran. Ett tydligt engagemang i Libanon och ett tydligt stöd för landets väg mot demokrati är en komponent. Att stödja fredsförhandlingar mellan Syrien och Israel en annan. Ett arbete för ökad öppenhet och respekt för de mänskliga rättigheterna i länder som Egypten, Jordanien och Saudiarabien är ytterligare en viktig del av vägen mot ett stabiliserat Mellanöstern.

Jordbruk
Arbetet för livsmedelssäkerhet får stort utrymme i utrikesdeklarationen och det är bra. Samtidigt kan vi konstatera att andelen jordbruksstöd i det svenska biståndet har sjunkit under en lång följd av år för att nu vara mycket liten. Det vore rimligt om biståndets inriktning följde den analys av livsmedelsproduktionens betydelse som nu görs i utrikesdeklarationen.

Utrikesministern lyfter fram liberaliserad handel, öppna marknader och ett effektivt jordbruk för att öka livsmedelsproduktionen och möta en stigande efterfrågan, men nämner inte bönderna eller det faktum att de utgör majoriteten av världens hungrande. Svenska kyrkans erfarenhet är att det är nödvändigt att stärka bönderna och deras tillgång till kapital, mark och marknader om vi ska minska hungern i världen på ett hållbart sätt.

Klimat
Regeringen lovar att med kraft verka för en klimatöverenskommelse för att tvågradersmålet ska kunna hållas. Samtidigt uppvisar regeringen ingen självkritik när det gäller haveriet vid klimatmötet i Köpenhamn: ”där andra svek visade EU sin förmåga”. Denna attityd är märklig – i själva verket bidrog EU till misslyckandet genom att unionen inte i tillräcklig grad tog hänsyn till utvecklings­ländernas positioner. Som EU:s ordförandeland inför och under Köpenhamns­mötet är det en kritik som regeringen måste ta på allvar.

– Precis som Carl Bild skriver i utrikesdeklarationen måste förtroendet återställas för att vi ska komma fram till en klimatuppgörelse, säger Erik Lysén. En global klimat­uppgörelse är bara möjlig om vi i den rika världen ser vårt eget historiska ansvar genom att ta på oss ambitiösa utsläppsåtaganden och låta de fattigaste länderna få en röst och ett starkt inflytande över klimatpolitiken.

– Avslutningsvis är det bra att utrikesministern är så tydlig med att Turkiet bör beredas möjlighet att ansluta sig till EU. Det är något som kan överbrygga gamla motsättningar och visa att EU är en öppen union. Det är också något som Sveriges Kristna Råd tidigare ställt sig bakom, avslutar Erik Lysén.