Svenska Orienteringsförbundet

Sverige utanför pallen i sista världscupstafetten

Pressmeddelande   •   Okt 10, 2005 10:20 CEST

De svenska damerna kom fyra och herrarna åtta när världscupen avslutades med stafetter i Italien. Schweiz vann båda i klasserna. Inte heller i den totala världscupen blev det några pallplatser för Sverige, som slutade fyra totalt i damklassen och sexa i herrklassen.


- Det är naturligtvis underkänt, säger herrarnas förbundskapten Göran Andersson.
- Vi har inte den farten som krävs i kontinental terräng, och när man ligger på gränsen kommer också misstagen.
Två av löparna får trots allt godkänt betyg av förbundskaptenen i den avslutande stafetten.
- Martin Johansson gjorde en godkänd startsträcka och Mats Troeng en hyfsad avslutning i andralaget.
Andralaget var också det som gick bäst av de båda svenska lagen. Martin Johansson var 2.40 efter ledande Italien på startsträckan och växlade sjua. Johan Modig föll sedan ner till tionde plats, innan Mats Troeng plockade två placeringar till åttondeplatsen. I förstalaget var David Andersson över fyra minuter efter på startsträckan, och laget slutade efter Mattias Karlssons och Niclas Jonassons insatser på elfte plats, efter bland andra Italien och Storbritannien.
Schweiz vann tävlingen med sitt andralag, men även förstalaget kom på pallen som trea. I den totala världscupen räknas dock bara ett lag per nation. Frankrike blev tvåa och vann även stafettvärldscupen totalt.

I damtävlingen var Schweiz lika överlägset som vanligt och vann genom trion Martina Fritschy, Vroni König-Salmi och Simone Niggli-Luder både finaltävlingen och den totala världscupen. Norge blev tvåa och petade därmed ned Sverige från den totala tredjeplatsen. Finland trea i tävlingen och tvåa sammanlagt.

- Ingen av tjejerna har gjort bort sig idag och Emma Engstrand var nästan ikapp Norge och Finland på sistasträckan. Tyvärr var Hanna Palm lite för långt efter på förstasträckan, medan Lena Eliasson sprang bra på andra. Norges Marianne Andersson sprang dock överlägset bäst och därför fick vi ingen riktig tätkänning på sträcka två, summerar damkaptenen Marita Skogum.