Finansdepartementet

Sveriges ekonomi

Pressmeddelande   •  Sep 22, 2003 10:32 CEST

Sveriges bruttonationalprodukt (BNP) beräknas öka med 1,4 procent i år och med 2,0 procent nästa år. Den öppna arbetslösheten bedöms vara 4,7 procent båda åren. Överskottet i den offentliga sektorns finansiella sparande som andel av BNP är beräknat till 0,2 procent i år och till 0,4 procent nästa år.

Utvecklingen 2003–2004
Den ekonomiska utvecklingen i euroområdet har varit svag hittills i år. Bidragande orsaker är ett försämrat konkurrensläge och fallande investeringar. Däremot är det mycket som tyder på att Förenta staternas ekonomi är inne i en återhämtningsfas. Förbättrad lönsamhet i näringslivet och en fortsatt expansiv penningpolitik bidrar till att tillväxten stiger ytterligare i Förenta staterna framöver. Därigenom kommer den övriga världen att möta en ökad efterfrågan på sina exportvaror nästa år, med en förstärkning av den globala konjunkturen som följd.

Under förra året och inledningsvis i år har tillväxten i den svenska ekonomin upprätthållits väl i förhållande till den svaga utvecklingen i övriga Europa. I år har en stark förmögenhetsställning och låga räntor bidragit till att hushållens konsumtion har ökat i god takt. Samma faktorer stärker efterfrågan även framöver. Den dämpning av BNP-tillväxten som trots allt har ägt rum de senaste åren förklaras till stor del av minskade investeringar i näringslivet. Mot bakgrund av de senaste årens anpassning av kapitalbeståndet och att aktiviteten i ekonomin tilltar framöver beräknas investeringarna i näringslivet öka igen nästa år.

Orderingången från exportmarknaderna har varit svag under de senaste månaderna, vilket bl.a. återspeglar den kärva konjunktursituationen i euroområdet. Således är det mycket som tyder på en dämpad utveckling av exporten under andra halvåret. Ett förbättrat internationellt konjunkturläge höjer efterfrågan även på svenska exportvaror nästa år.

Under de tre senaste åren har sysselsättningen varit i stort sett oförändrad. Den öppna arbetslösheten har successivt ökat sedan mitten av 2002 på grund av ett allt högre arbetskraftsutbud. Läget på arbetsmarknaden väntas vara förhållandevis stabilt även framöver. Den öppna arbetslösheten bedöms vara 4,7 procent såväl i år som nästa år. På grund av att den arbetsföra befolkningen växer snabbare än sysselsättningen sjunker den reguljära sysselsättningsgraden från 77,7 procent 2003 till 77,3 procent 2004.

Avmattningen i BNP-tillväxten de senaste åren har resulterat i ett minskat inflationstryck. Löneökningstakten har sjunkit samtidigt som produktivitetstillväxten har varit hög. Om variationerna i energipriserna exkluderas har inflationen sjunkit mer eller mindre kontinuerligt sedan i början av 2002. Eftersom det även under nästa år bedöms finnas lediga resurser i ekonomin beräknas inflationen (UND1X) ligga under Riksbankens mål på 2 procent mot slutet av 2004. Därför antas Riksbanken under 2003 sänka den s.k. reporäntan till 2,50 procent. Nästa år förväntas Riksbanken höja reporäntan så att den uppgår till 3,25 procent i slutet av året.

Medelfristiga kalkyler 2005–2006
Utöver konjunkturprognosen för 2003 och 2004 redovisas även en medelfristig kalkyl. I detta tidsperspektiv är det svårt att förutsäga konjunktursvängningarna. Kalkylen baseras i stället på bedömningen att resursutnyttjandet i ekonomin i slutet av 2004 ligger under det normala. Tillväxten 2005 och 2006 kan därför vara högre än den långsiktiga. BNP växer med 2,6 procent 2005 och med 2,5 procent 2006. Den öppna arbetslösheten sjunker till 4,0 procent och den reguljära sysselsättningsgraden beräknas uppgå till 77,5 procent år 2006.

Den offentliga sektorns finanser
År 2002 uppgick den offentliga sektorns finansiella sparande till 1,1 procent av BNP. För 2003 beräknas sparandet minska till 0,2 procent av BNP. Som andel av BNP minskar inkomsterna medan utgifterna ökar. Sparandet beräknas stiga till 0,4 procent av BNP 2004.

För 2005 och 2006 innebär konsekvensberäkningen av hittills fattade beslut och aviserade förslag att utgifterna minskar som andel av BNP. Därmed ökar sparandet till 1,2 procent respektive 1,6 procent av BNP. Det positiva sparandet medför att nettoskulden minskar. Statsskulden samt den konsoliderade bruttoskulden fortsätter att minska som andel av BNP, se tabell 4.

Det finansiella sparandet fördelas 2004 mellan den offentliga sektorns tre delar så att staten får ett underskott på 40 miljarder kronor medan ålderspensionssystemet visar ett överskott på 54 miljarder kronor. Det statliga underskottet beräknas minska under prognosperioden samtidigt som pensionssystemets överskott ökar något. Den kommunala sektorns finansiella sparande väntas visa underskott 2004–2006 efter ett överskott 2003. Underskotten bedöms vara förenliga med ett positivt resultat som det definieras i balanskravet för kommuner och landsting.

I tabell 5 redovisas det finansiella sparandet även med skatterna periodiserade till det inkomstår som skatterna avser. Statistiska centralbyrån har beslutat att fortsättningsvis redovisa det finansiella sparandet med fullt ut periodiserade skatter. Som framgår av tabellen hade skatteperiodiseringen stora effekter på det finansiella sparandet åren 2000–2002. Under prognosperioden väntas relativt små periodiseringseffekter.

Genom att justera det periodiserade finansiella sparandet för konjunkturen och andra tillfälliga faktorer kan ett mått på det underliggande, strukturella, sparandet beräknas. Det strukturella sparandet minskade från 4,1 procent av BNP 2000 till 0,6 procent 2002, vilket huvudsakligen förklaras av skattesänkningar och andra reformer. Under 2003 förstärks det strukturella sparandet till 1,2 procent av BNP och ligger sedan kvar på den nivån 2004. Det strukturella sparandet förbättras de följande åren och når 2 procent av BNP 2006.

För en mer utförlig redogörelse för de makroekonomiska prognoserna och de offentliga finanserna, se bilaga 2 till budgetpropositionen, ”Svensk ekonomi”.

Eva Rosengren
Pressekreterare
08-405 16 25

Jens Henriksson
Statssekreterare
08-405 16 80

Karin Pettersson
Politiskt sakkunnig
08-543 560 18

Mats Dillén
Departementsråd
08-405 16 64