Finansdepartementet

Sveriges ekonomi

Pressmeddelande   •   Apr 18, 2006 10:46 CEST


Sveriges bruttonationalprodukt (BNP) väntas växa med 3,6 procent 2006 och 3,0 procent 2007. Den öppna arbetslösheten, mätt som årsgenomsnitt, faller till 4,9 procent i år och till 4,5 procent nästa år. Överskottet i den offentliga sektorns finansiella sparande bedöms i år uppgå till 2,0 procent av BNP och nästa år till 2,2 procent av BNP.

Fortsatt hög tillväxt i världsekonomin
BNP-tillväxten i den globala ekonomin väntas vara fortsatt hög i år och nästa år. Tillväxten drivs i hög grad av låga räntor och en stark produktivitetsutveckling. Trots en hög tillväxt, stigande energipriser och ett ökat resursutnyttjande har inflationen varit låg. Den höga tillväxten i Förenta staterna väntas växla ned något under året men förblir fortsatt god prognosperioden ut. I euroområdet och Japan förutses konjunkturen stärkas under loppet av 2006.

Svensk BNP och arbetsmarknad utvecklas starkt
Den svenska ekonomin bedöms växa snabbt 2006 och 2007. Ökande internationell efterfrågan och svenska företags goda konkurrenskraft gör att både varu- och tjänsteexporten ökar starkt, framför allt i år. Låga räntor, god lönsamhet i företagen, högt kapacitetsutnyttjande och stor efterfrågan på bostäder medför en fortsatt god investeringsutveckling. Hushållens konsumtion utvecklas väl tack vare att sysselsättning och realinkomster stiger samtidigt som förmögenhetsituationen är gynnsam och räntorna låga. Goda kommunala finanser och utökade arbetsmarknadspolitiska program i offentlig sektor bidrar till att även den offentliga konsumtionen utvecklas starkt i år.

Antalet lediga jobb ökar och företagens anställningsplaner blir alltmer positiva. Sysselsättningen vände uppåt 2005 och väntas fortsätta stiga framöver, tack vare den starka inhemska efterfrågan och utökade arbetsmarknadspolitiska program. Många som har stått utanför arbetskraften söker sig nu till arbetsmarknaden. Det högre arbetskraftsutbudet gynnar en varaktigt högre reguljär sysselsättning och motverkar arbetskraftsbrist, men det innebär att arbetslösheten under prognosåren sjunker i mindre grad än sysselsättningen ökar. Den reguljära sysselsättningsgraden väntas stiga under hela prognosperioden.

Resursutnyttjandet på arbetsmarknaden är i dag lågt men ökar successivt framöver. Löneökningstakten tilltar men väntas förbli måttlig. Det långsamt ökande inhemska inflationstrycket tillsammans med en starkare krona och sjunkande oljepriser väntas medföra att inflationen endast ökar långsamt i år och nästa år. Därmed bedöms ränteuppgången bli måttlig.

För 2008 görs ingen konjunkturbedömning utan endast en kalkyl som bygger på bedömningar av resursläget och ekonomins potentiella tillväxttakt. I kalkylen antas ekonomin nå fullt resursutnyttjande 2008. För slutet av 2007 är bedömningen att det fortfarande finns lediga resurser på arbetsmarknaden. Detta innebär att sysselsättning och BNP kan öka i god takt även under 2008 utan risk för alltför hög inflation. BNP beräknas 2008 växa med 2,8 procent, och den öppna arbetslösheten fortsätter sjunka något, till 4,4 procent.


Den offentliga sektorns finanser
Den offentliga sektorns finansiella sparande uppgick 2005 till 71 miljarder kronor, eller 2,7 procent av BNP. Vid utgången av 2005 översteg de finansiella tillgångarna skulderna med 331 miljarder kronor eller 12,4 procent av BNP. Den konsoliderade bruttoskulden uppgick till 50,3 procent av BNP, vilket med god marginal understiger referensvärdet inom EU på 60 procent.

För 2006 beräknas den offentliga sektorns finansiella sparande till 2,0 procent av BNP, vilket är mer än en fördubbling jämfört med vad som förutsågs i budgetpropositionen för 2006. Förbättringen beror i huvudsak på att skatteintäkterna, och då särskilt kapitalskatterna, väntas bli högre än vad som tidigare beräknats. Under perioden 20072008 minskar utgifterna uttryckta som andel av BNP, och sparandet förstärks.

Den kommunala sektorns finanser förstärktes kraftigt 2005, och resultatet och det finansiella sparandet väntas fortsätta att visa relativt stora överskott under prognosperioden.

Den offentliga sektorns positiva finansiella sparande medför att den finansiella ställningen fortsätter att stärkas under prognosperioden. Budgetsaldot visar överskott för hela prognosperioden, och därmed minskar statsskulden och den konsoliderade bruttoskulden.

För en mer utförlig redogörelse för de makroekonomiska och offentligfinansiella prognoserna, se bilaga 1 till den ekonomiska vårpropositionen, "Svensk ekonomi", som finns tillgänglig på www.regeringen.se.


Kontakt:
Anette Törnqvist
Pressekreterare hos Pär Nuder
08-405 14 86
070-548 76 80
registrator@finance.ministry.se

Jens Henriksson
Statssekreterare
08-405 16 80


Henrik Braconier
Departementsråd
08-405 14 64
070-791 10 20


Matts Karlson
Departementsråd
08-405 13 98
070-686 77 90