Statistiska centralbyrån, SCB

Sveriges ekonomi - statistiskt perspektiv, 1:a kvartalet 2013: Svensk tillväxt stod pall

Pressmeddelande   •   Jun 12, 2013 10:15 CEST

Under början av 2013 stod sig den svenska tillväxten fortsatt stark i en svag europeisk omgivning, samtidigt som BNP sjönk i flera av euroområdets ledande ekonomier, däribland Frankrike och Italien. Det var framför allt hushållskonsumtion och lagerinvesteringar som höll uppe den svenska BNP-tillväxten. Det visar en analys av statistiken som presenteras i Sveriges ekonomi – statistiskt perspektiv nummer 2/2013.

Första kvartalet ökade Sveriges BNP med 0,6 procent säsongrensad och jämförd med fjärde kvartalet 2012. Det innebär att den kvartalsvisa ökningstakten steg något jämfört med de två föregående kvartalen då den var 0,1 respektive 0,2 procent. Samtidigt präglade den svaga ekonomiska utvecklingen i spåren av skuldkrisen fortfarande stora delar av Europa. Som en konsekvens sjönk BNP i euroområdet (EU17) med 0,2 procent säsongrensad och jämförd med kvartalet innan. Däremot var tillväxten i USA hygglig med en säsongrensad kvartalstillväxt på 0,6 procent.

Bruttonationalprodukten (BNP) samt arbetade timmar i hela ekonomin

Procentuell förändring från föregående kvartal. Säsongrensad BNP och arbetade timmar.diagram

Källa: Nationalräkenskaperna. Data t.o.m. första kvartalet 2013.

Under första kvartalet 2013 stärktes världshandeln efter den svaga utvecklingen fjärde kvartalet. Under samma period sjönk dock den svenska varuexporten kraftigt, vilket indikerar att Sverige tappade andelar på världsmarknaden. Tjänsteexporten fortsatte däremot att växa och kompenserade en del av nedgången för varorna. Totalt sjönk exporten från fjärde till första kvartalet med 1,4 procent i säsongrensade värden. Men eftersom importen  sjönk ännu kraftigare drog utrikeshandeln ändå upp BNP-utvecklingen. Även i årstakt sjönk importen kraftigare än exporten vilket ledde till att nettoexporten lämnade ett positivt bidrag till BNP-tillväxten.

Produktionen inom näringslivet steg första kvartalet jämfört med föregående kvartal. Mest ökade tjänsteproduktionen men även varuproduktionen steg något då industrin vände uppåt efter två kvartal i rad med produktionsminskningar. En reservation bör göras för att en del av produktionsökningen inneburit ökade lager och inte indikerar ökad efterfrågan. Produktionen ökade trots att antalet arbetade timmar i näringslivet sjönk vilket betyder att produktiviteten ökade jämfört med föregående kvartal.

Hushållskonsumtionen var återigen bland de starkaste drivkrafterna bakom den faktiska BNP-tillväxten. Väl tilltagna reala inkomstökningar bidrog till det. Hushållen ökade konsumtionen med 1 procent, säsongrensat och jämfört med kvartalet innan, vilket var den starkaste kvartalstillväxten på ett år. Höga boendeutgifter på grund av det kalla vädret drog upp konsumtionen, men hushållen visade också tecken på ett något mindre försiktigt köpbeteende där bland annat inköp av heminredning prioriterades. Sparbenägenheten är dock fortfarande dominerande och den justerade sparkvoten låg kvar på en historiskt hög nivå.

De fasta bruttoinvesteringarna backade på bred front första kvartalet och sjönk med 2,8 procent säsongrensat och jämfört med kvartalet innan. Nedgången för bostadsinvesteringarna bedarrade något, istället var det transportmedel som tyngde investeringsutvecklingen mest. En starkare lageruppbyggnad än normalt inom tillverkningsindustrin lyfte BNP-tillväxten med 0,7 procentenheter.

Sveriges ekonomi – statistiskt perspektiv bjuder även på två temaartiklar. I den första artikeln studeras hur de svenska nationalräkenskaperna påverkas av kommande förändringar i internationella regelverk, exempelvis att forskning och utveckling ska föras som investeringar och inte förbrukning från september 2014. Dessutom diskuteras problematiken kring statistikinsamlingen i en värld i förändring. I den andra artikeln presenteras nya statistikprodukter såsom det nya produktionsindexet över näringslivet.

Publikation

En mer utförlig redovisning av denna undersökning finns i publikationen "Sveriges ekonomi - Statistiskt perspektiv"

Mer om statistiken

Information om statistikens kvalitet, framställningssätt samt tabeller och diagram m.m.

Nästa publiceringstillfälle

2013-09-27.

Logotyp 
Statistikansvarig myndighet och producent

SCB, Avdelningen för nationalräkenskaper, analysenheten
Box 24 300
104 51 Stockholm
Fax 08-506 945 76

Förfrågningar

Magnus Saltveit
Tfn 08-506 949 84
E-post fornamn.efternamn@scb.se
Peter Buvén
Tfn 08-506 945 28
E-post fornamn.efternamn@scb.se

Var god ange källa när uppgifter ur detta pressmeddelande återges.