Statistiska centralbyrån, SCB

Sveriges ekonomi – statistiskt perspektiv, 2:a kvartalet 2010: Fortsatt stark utveckling för Sveriges ekonomi

Pressmeddelande   •   Sep 22, 2010 09:41 CEST

För grafer och tabeller vänligen se: http://www.scb.se/Pages/PressRelease____300573.aspx

Konjunkturuppgången fick ytterligare fäste under andra kvartalet. Sveriges bruttonationalprodukt (BNP) fortsatte att utvecklas starkt på bred front. Optimismen bland hushållen höll i sig och investeringarna ökade klart. Samtidigt accelererade produktionen inom näringslivet. Förbättringen på arbetsmarknaden fick en bredare plattform och omfattar nu både män och kvinnor. Läs analysen av statistiken som nu presenteras i Sveriges ekonomi – statistiskt perspektiv nummer 3/2010.

BNP steg med 1,9 procent andra kvartalet, säsongsrensat och jämfört med föregående kvartal. Det är den högsta tillväxtökningen sedan andra kvartalet år 2000. Uppgången förklaras främst av den starka tillväxten i industrin där efterfrågan nu åter tagit ordentlig fart efter finanskrisen. Kalenderkorrigerat steg BNP-tillväxten med 4,6 procent jämfört med motsvarande kvartal året innan. Sett till den okorrigerade BNP-tillväxten som uppgick till 5,2 procent bidrog lagerinvesteringarna med hälften, 2,6 procentenheter. Den starka lagerutvecklingen är främst en följd av att jämförelseperioden 2009 ligger mycket lågt. Den starka tillväxten bör därför betraktas med en viss försiktighet.

Fortsatt bred uppgång i ekonomin

I jämförelse med tidigare konjunkturuppgångar är det inte exportnettot som agerar draglok. Faktum är att bidraget från exportnettot har varit negativt de senaste fyra kvartalen. Denna gång är uppgången istället bredare fördelad över ekonomin med bland annat stark tillväxt i konsumtionen och investeringarna. Utvecklingen på arbetsmarknaden är ovanligt stark och det normala mönstret mellan produktion och sysselsättning har brutits. Nu ökar produktion och sysselsättning istället i stort sett parallellt.

Graf: Bidrag i procentenheter till förändring av BNP

Efterfrågan på varor större än för tjänster

Både exporten och importen utvecklades positivt medan nettoexporten höll tillbaka BNP-tillväxten. Även om exporten ökade kraftigt ökade importen ännu mer, en följd av bland annat stort importinnehåll i snabbväxande delar av ekonomin som hushållskonsumtionen, exportvaruindustrin och de fasta bruttoinvesteringarna. I likhet med det första kvartalet var det främst efterfrågan på varor som ökade medan handeln med tjänster endast steg marginellt. Det börjar nu synas tydligare i statistiken att länder som drabbades hårt av finanskrisen nu sakta börjar återhämta sig och återigen efterfrågar svenska varor.

Hushållskonsumtionen ökade med 2,6 procent jämfört med motsvarande kvartal föregående år. En fortsatt god inkomstutveckling, låga räntor och ökad sysselsättning var sannolikt viktiga faktorer bakom hushållens optimism. Efterfrågan på varaktiga konsumtionsvaror ökade, främst vad gäller bilar och hemelektronik. En lägre sparkvot indikerar att en del av hushållskonsumtionen finansierats genom minskat sparande.

De fasta bruttoinvesteringarna har ökat sedan tredje kvartalet 2009 jämfört med kvartalet innan. I jämförelse med tidigare perioder av återhämtning skedde vändningen i investeringarna oväntat kort efter omslaget i industriproduktionen. Maskiner och bostäder ledde investeringsutvecklingen och det var främst inom energisektorn samt transport och kommunikationer som investeringar i maskiner tog fart.

Produktionen inom näringslivet accelererade andra kvartalet och återhämtningen, som nu pågått i fem kvartal i följd, ger ett allt robustare intryck. En kort tillbakablick ger vid handen att utvecklingen av produktionen inom näringslivet kan liknas vid en uppstuds från botten efter det snabba fallet under fjärde kvartalet 2008 och första kvartalet 2009.

Läget på arbetsmarknaden fortsatte att förbättras. För första gången under konjunkturuppgången kunde såväl ökad sysselsättning som minskad arbetslöshet noteras för både män och kvinnor. Antalet arbetade timmar ökade väsentligt mer än antalet sysselsatta, vilket tyder på en viss försiktighet när det gäller att anställa personal.

Publikation

En mer utförlig redovisining av denna undersökning finns i publikationen "Sveriges ekonomi - Statistiskt perspektiv"

Mer om statistiken

Information om statistikens kvalitet, framställningssätt samt tabeller och diagram m.m.

 



Statistikansvarig myndighet och producent

SCB, Avdelningen för nationalräkenskaper, analysenheten
Box 24300
104 51 Stockholm
Fax 08-506 945 76

 

Förfrågningar

Tomas Thorén
Tfn 08-506 941 46
E-post fornamn.efternamn@scb.se

Peter Buvén

Tfn 08-506 945 28
E-post fornamn.efternamn@scb.se




Var god ange källa när uppgifter ur detta pressmeddelande återges