Statistiska centralbyrån, SCB

Sveriges ekonomi - statistiskt perspektiv, 4:e kvartalet 2011: Varuexporten tyngde BNP-utvecklingen

Pressmeddelande   •   Mar 14, 2012 09:35 CET

Den svenska ekonomin stod emot de ekonomiska oroligheterna i Europa bra fram till och med tredje kvartalet. Fjärde kvartalet skedde ett omslag. Den svenska varuexporten underskred under fjärde kvartalet världshandeln med varor efter sex kvartal med det omvända förhållandet. Det gav en stor effekt på BNP-utvecklingen. Inbromsningen till trots gav vissa delar i ekonomin som fasta bruttoinvesteringar och lager betydande bidrag till BNP-tillväxten.

BNP sjönk med 1,1 procent fjärde kvartalet, säsongrensad och jämförd med kvartalet innan. I jämförelse med motsvarande kvartal i fjol ökade BNP med 1,1 procent.

Bruttonationalprodukten (BNP) och arbetade timmar, per kvartal

Procentuell förändring från föregående kvartal, säsongrensad.

Källa: Nationalräkenskaperna

Den uppåtgående trenden i den säsongrensade BNP-utvecklingen bröts fjärde kvartalet. Efter att under en tid stått emot eurokrisens effekter försvagades svensk export sista kvartalet i fjol. Exporten var svagare än både världshandeln och euroområdets import. Även importen dämpades men inte alls i motsvarande omfattning som exporten. Det svaga sista kvartalet bör ändå sättas i perspektiv till en stark utveckling tidigare under året. För helåret 2011 ökade svensk export med 6,8 procent jämfört med året innan och överträffade därmed världshandeln. Vissa ljusglimtar går även att finna i framåtblickande indikatorer, exempelvis en stark januariexport och positiva framtidsutsikter i Exportchefsindex. 

Hushållens konsumtionsutgifter återhämtade sig samtidigt något och den säsongjusterade hushållskonsumtionen ökade med 0,4 procent fjärde kvartalet efter en minskning tredje kvartalet. Trots att ökningen i hushållens konsumtion var måttlig, så var uppgången bred och de flesta delposter steg.
Det som höll tillbaka uppgången var framförallt utgiftsposten för energi, men även viktiga indikatorer för hushållens konsumtionsbenägenhet såsom fordonshandeln och utlandsresor mattades av. Hushållen agerade något försiktigare under hösten och konsumtionsutvecklingen för helåret 2011 blev relativt svag trots god inkomstutveckling, då hushållen istället prioriterade ett ökat sparande.

De fasta bruttoinvesteringarna bidrog med 0,4 procentenheter till BNP-tillväxten fjärde kvartalet jämfört med motsvarande kvartal i fjol och gav det näst största bidraget till BNP-utvecklingen efter lagerinvesteringarna som bidrog med 0,5 procentenheter. Investeringarna avlöste därmed exporten som största drivkraft i ekonomin. Investeringarna visar en blandad bild – jämfört med föregående kvartal vände investeringarna uppåt igen efter att ha sjunkit för första gången på ett drygt år tredje kvartalet. Jämfört med motsvarande kvartal föregående år syns stora skillnader i investeringsutvecklingen mellan olika delar av ekonomin. Medan nybyggnationen av småhus sjönk kraftigt växte näringslivets investeringar exklusive bostäder i en snabbare takt fjärde kvartalet.

Det svenska näringslivet avslutade 2011 i moll. Efter tio kvartal i rad med positiv utveckling för näringslivets produktion inträffade en hastig vändning under fjärde kvartalet. Produktionen inom näringslivet minskade jämfört med tredje kvartalet. Det var främst en svag utveckling för varuproduktionen som låg bakom nedgången. Den minskade produktionen inom tillverkningsindustrin förklaras till stor del av minskad exportefterfrågan. Även tjänsteproduktionen bromsade in och var i stort sett oförändrad jämfört med kvartalet innan. Sysselsättningen i näringslivet ökade svagt.

Förändringarna på arbetsmarknaden som helhet var relativt små fjärde kvartalet. Säsongrensat fortsatte sysselsättningen att öka för kvinnor, medan den minskade för män och totalt sett var sysselsättningen oförändrad. Arbetslösheten ökade samtidigt svagt. Helåret 2011 var den relativa arbetslösheten i genomsnitt 7,5 procent. Det är en minskning med 0,9 procentenheter jämfört med föregående år.

Detta nummer av Sveriges ekonomi - Statistiskt perspektiv inkluderar även två temaartiklar. I den första artikeln förklaras skillnaderna mellan industriproduktionsindex (IPI) och industriproduktionen i nationalräkenskaperna. I korthet beror dessa skillnader dels på olika definitioner, dels begränsningar i vilken information som kan samlas in till IPI och slutligen de korrigeringar och avstämningar som är nödvändiga för att få NR-systemet att gå ihop. I den andra artikeln utreds översiktligt skillnaderna mellan betalningsbalansen och nationalräkenskaperna. Även om de två redovisningarna i grunden utgår från en harmoniserad internationell nomenklatur och bygger på ett samordnat dataunderlag skiljer sig uppgifterna dem emellan i vissa delar. Det förklaras bland annat av skillnader i definitioner, källor och publiceringstidpunkter.

Publikation

En mer utförlig redovisning av denna undersökning finns i publikationen "Sveriges ekonomi - Statistiskt perspektiv"

Mer om statistiken

Information om statistikens kvalitet, framställningssätt samt tabeller och diagram m.m.



Statistikansvarig myndighet och producent

SCB, Avdelningen för nationalräkenskaper, analysenheten
Box 24 300
104 51 Stockholm
Fax 08-506 945 76

Förfrågningar

Martin Daniels
Tfn 08-506 942 64
E-post martin.daniels@scb.se
Tomas Thoren
Tfn 08-506 941 46
E-post tomas.thoren@scb.se

Var god ange källa när uppgifter ur detta pressmeddelande återges.