Sveriges Informationsförening

Sveriges Informationsförening 55 år

Pressmeddelande   •   Okt 19, 2005 15:46 CEST

Informatörerna - en yrkeskår på stark frammarsch
Från pressfrågor till strategisk affärsnytta

Den 19 oktober år 1950 samlades ett 20-tal pressombudsmän och bildade Sveriges Pressombudsmän, i syfte att etablera gemensamma yrkesnormer. Detta lade grunden för Sveriges Informationsförening som idag blir 55 år och engagerar över 4500 informatörer i landet. Det är en starkt växande yrkeskår som haft en enastående utveckling och år 2005 står informationsfrågorna högt på agendan inom såväl den privata som den offentliga sektorn.

Informatörens arbetsområde motsvarar en urgammal profession, så snart ett beslut fattats måste det meddelas, bedömas och analyseras. Genom åren har informatörsyrket utmejslats och i takt med samhällsutvecklingens olika faser har yrket antagit den form det har idag.

Från att på 50-talet främst ha varit ansvariga för presskontakter har arbetsfältet för informatörerna utökats allt mer. Idag omfattas kompetensområdet av ett 20-tal olika befattningar med allt från webbredaktörer och projektledare till omvärldsbevakare och specialister inom Investor Relations och varumärken. Effektivt informationsarbete är idag en förutsättning för varje framgångsrik verksamhet och informationsfrågorna en naturlig del i ledningsgrupperna såväl privat som offentligt. Det visar den VD/GD studie som föreningen genomfört i år. Där framgår också att informationsbranschen står inför tillväxt med ökade investeringar och ökad efterfrågan på professionella informatörer.

- Informationsbranschen har verkligen medvind. Det framgår inte minst av den kraftiga medlemsökning vi haft den senaste tioårsperioden, då vi gått från 2000 till 4500 aktiva medlemmar. Glädjande är också att arbetsgivarna verkligen inser den professionella informationsverksamhetens betydelse för framgång och för oss informatörer gäller det att bidra med affärsnytta, kommenterar Margaretha Sjöberg generalsekreterare och VD för Sveriges Informationsförening sedan elva år tillbaka.

En fråga som alltid varit aktuell för Informationsföreningen är gemensamma yrkesnormer för kåren och efter flera års arbete har styrelsen i år antagit nya normer, som omfattar etiska regler och fungerar som ett rättesnöre för informatörer.

För att möta de krav som ställs på dagens professionella informatörer erbjuder föreningen kompetensutveckling i form av nätverk och erfarenhetsutbyten, kortare seminarier och kurser samt längre utbildningar. Bland de senare märks ledarskapsutbildningen Communication Executives Program och mentorprogrammet Communication Mentoring Program som båda bedrivs i samarbete med Handelshögskolan i Stockholm. Tillsammans bedrivs även forskningsprojektet "Verksamhetsnyttig information och kommunikation", som syftar till att utveckla kunskap om hur information och kommunikation kan användas i organisationsledning så att man uppnår en högre grad av yttre effektivitet.

- Informationsindustrin som bransch är en växande och viktig del av det svenska näringslivet. Idag är information en betydande strategisk konkurrensfaktor och förtroendefrågorna har fått ökat utrymme i såväl styrelserum som ledningsgrupper. Det finns många mycket goda exempel där information spelar en stor roll i företagets strategi, exempelvis Fritidsresor, Ericsson, Axfood och Vasakronan där jag själv arbetar. Dock finns det fortfarande stora skillnader mellan informatörers ställning i olika verksamheter, vilket Informationsföreningen tar fasta på, kommenterar Bengt Möller, informationsdirektör på Vasakronan som varit medlem sedan 1976 och ordförande i Sveriges Informationsförening sedan 2003.

För ytterligare information kontakta:
Margaretha Sjöberg, tel: 08-653 18 00, mobil: 070-5680210.
Bengt Möller, tel: 08-783 21 09, 070-593 91 71.

Läs VD/GD rapporten genom att klicka här.
http://www.sverigesinformationsforening.se/pressrum/press_view.aspx?117

Läs Sveriges Informationsförenings Yrkesnormer genom att klicka här.
http://www.sverigesinformationsforening.se/omforeningen/informator/yrkesetik/page4355.aspx

Informationsbranschens utveckling i stora drag
1950-talet: de stora statliga institutionerna identifierar informationsuppgiften
1960-talet: storföretagen vill synas och höras - opinionspåverkan
1970-talet: offentlig sektor viktig - kollektiv samhällsinformation ett måste
1980-talet: finansmarknadens explosion - finansiell information allt viktigare
1990-talet: slimmade organisationer - konsultmarknaden växer
2000-talet: granskningen ökar - förtroende och etik står i fokus

Sveriges Informationsförenings historia i korthet
Grundstommen till dagens Sveriges Informationsförening bildas 1950 genom att pressombudsmän från statliga och rikstäckande organisationer träffas under namnet Sveriges Pressombudsmän. Tio år senare har föreningen 100 medlemmar och går under namnet Sveriges Public Relations Förening, SPR. 1970 finns 500 medlemmar och ett kansli har etablerats. Verksamheten organiseras i kommittéer där medlemmar arbetar ideellt för olika ändamål och Guldklappan introduceras som pris för bästa beställningsfilm. När 80-talet inleds är föreningen knuten till CERP, den europeiska federationen för nationella föreningar, och medlemsantalet har ökat till 800.

1990 delas Stora Informationspriset ut för första gången och året därpå byter föreningen namn till Sveriges Informationsförening. Sedan väntar en sammanslagning med SOFI, Sveriges Offentliga Informatörer och medlemsantalet passerar år 1993 2000 informatörer. 1995 påbörjades Return on
Communications, ett utvecklingsprojekt om icke-materiella värden. 1998 introducerades Communication Executives Program, ett ledarskapsprogram för informationschefer som utvecklas och drivs tillsammans med Handelshögskolan i Stockholm.

När föreningen år 2000 firar 50 årsjubileum finns över 3500 medlemmar. 2003 startas forskningsprojektet "Verksamhetsnyttig information och kommunikation" i samarbete med Handelshögskolan. 2004 instiftas Rubinpriset, som tilldelas en person som gjort betydande insatser för informationsbranschen och mottas av Hans Ingvar Hanson. 2005 antas nya etiska yrkesnormer och föreningen startar "Communication Mentoring Program" (CMP) - ett karriärsutveckling/mentorprogram för Informationsföreningens medlemmar. Medlemsantalet är nu uppe i 4500 informatörer.