Riksdagen

Talmannens månadsbrev april: En dag i en ledamots liv

Pressmeddelande   •   Maj 03, 2004 14:37 CEST

Häromveckan ringde en man som just hade tittat på riksdagens budgetdebatt på TV. Han undrade varför det var så ont om ledamöter i kammaren under debatten. "Det ser inte bra ut", sa han. "Om inte ledamöterna engagerar sig, varför ska vi då göra det?"

Just den här dagen hade TV-bilderna inte gjort riksdagen rättvisa. Det var faktiskt ganska gott om ledamöter på plats. Men visst, ibland ekar kammaren tämligen tom.

Vad gör ledamöterna om dagarna, när de inte sitter i kammaren? Det enkla svaret på det är: mycket! Jag kan garantera att de inte är oengagerade, som mannen som ringde antydde. Förra veckan deltog ledamöterna i en studie och förde dagbok över sin tillvaro från kl. 08.00 till 22.00. Liknande studier har gjorts 1974, 1977 och 1985. Redan 1974 kunde man konstatera att arbetsbelastningen hade ökat markant jämför med tvåkammarsystemet. 1985 var resultatet ungefär detsamma. Arbetstiden låg vid mätningarna i snitt mellan 55 och 60 timmar i veckan.

En riksdagsledamot ska självfallet vara engagerad i det inre riksdagsarbetet, delta i utskottsarbetet, kammarens sammanträden och partigruppens arbete. Men en ledamot ska också ha löpande och god kontakt med partiet och väljarna i sin egen valkrets och med olika delar av samhällslivet. Vissa har kvar sina kommunala förtroendeuppdrag. En del försöker upprätthålla sin yrkeskompetens genom att gå tillbaka till arbetsplatsen då riksdagsuppdraget så tillåter.

Undersökningarna visar tydligt att många ledamöter känner sig mycket tidspressade. De slits mellan att skaffa sig bakgrundskunskaper, sätta sig in i aktuella riksdagsärenden och delta i den allmänna debatten. De vill ha mer kontakt med väljarna, mer tid för partiarrangemang och organisationsliv. Många har ju dessutom sina familjer på långt håll från riksdagen i Stockholm och har svårt att pussla ihop arbetet med familjeliv.

Vi får se vad den nya dagboksstudien visar. Jämfört med 1985 har den direkta kommunikationen med allmänheten, företagare och organisationer ökat betydligt tack vare Internet och e-post. Kraven har också ökat på snabb respons. Internationaliseringen har exploderat i omfång under senare år. Många ledamöter har internationella kontakter, allt fler har internationella uppdrag. Lägg till det inriktningen att allt fler ledamöter bör vara involverade i EU-arbetet och att riksdagen bör arbeta mer med utvärdering och uppföljning. Pusslet är inte helt lätt att få ihop.

Det är mot denna bakgrund som riksdagen har beslutat att öka antalet politiska sekreterare, med start i höst. Men parallellt med detta tror jag att det är nödvändigt att vi gör omprioriteringar i riksdagsarbetet, t.ex. skulle det kunna gälla motionshanteringen.

Samtidigt är det viktigt att lyfta fram att andra undersökningar visar att trivseln bland ledamöter har ökat sedan 1985. Att vara riksdagsledamot är inte ett vanligt jobb. Det är ett förtroendeuppdrag som löper årets alla dagar. En riksdagsledamot är i mycket sin egen chef, med partiet och ytterst naturligtvis väljarna som uppdragsgivare. Visst är det tufft ibland, men samtidigt väldigt stimulerande att vara med och påverka utvecklingen i Sverige och vår omvärld.

De som önskar se fler ledamöter i kammaren, kommer de att få sitt önskemål uppfyllt?

Som talman vill jag naturligtvis se en välfylld kammare. Men tidspressen på ledamöter är så stor att många även fortsättningsvis kommer att följa kammardebatterna från sina rum samtidigt som de hanterar annat som måste göras. Så är det även i andra länders parlament, det är inte unikt för Sverige.

Med detta sagt arbetar vi hela tiden med att debattformerna och frågestunderna ska vara så intressanta och tidsenliga som möjligt. Vi har redan genomfört förändringar, en del på försök, för att få tydligare och rappare debatter. Vad gäller frågestunder har statsministerns frågestund var tredje vecka fallit väl ut.

Den senaste idén som vi arbetar med är att göra de muntliga frågestunderna med statsråden mer tematiska. Man skulle exempelvis kunna tänka sig en frågestund om trafficking med förslagsvis utrikesministern, justitieministern och migrationsministern. Vid ett annat tillfälle skulle vi kunna samla de tre statsråden från näringsdepartementet, och så vidare. Precis som idag skulle det finnas ett statsråd på plats som kan svara på allmänpolitiska frågor.

Ambitionen är att lansera de nya frågestunderna i höst. Jag tror att mer koncentrerade frågestunder kommer att innebära intressantare utfrågningar för alla parter: ledamöterna, statsråden, journalisterna och allmänheten.

När jag skriver dessa rader återstår ett och ett halvt dygn tills EU:s utvidgning är ett faktum. Detta kommer att firas på många håll runt om i Europa, så också i riksdagen.

Den 5 maj har vi en ceremoni i kammaren. Ambassadörerna för de nya medlemsländerna är inbjudna att sitta med på läktaren. Och bakom mig på talarpodiet kommer den Europeiska Unionens flagga att stå tillsammans med Sveriges. Det blir första gången i kammarens historia.


Björn von Sydow

Riksdagens talman



Anna Wieslander
Talmannens presschef, tfn 08-786 40 66, 070-537 29 00