Lunds universitet

Teleskop i vattentornet

Pressmeddelande   •   Apr 28, 2006 08:58 CEST

Mitt inne i Lunds stad påbörjas inom kort hopmonteringen av ett astronomiskt teleskop – det största hinttills på skandinavisk mark. Teleskopet kommer att överblicka den skånska natthimlen från krönet av det gamla vattentornet på Sölvegatan. Projektet är märkligt med tanke på att man numera helst bygger nya teleskop i ödemarker där varken luftföroreningar eller elbelysning förstör sikten.
Lundaastronomernas forskningsingenjör Torbjörn Wiesel och instrumentmakaren Nels Hansson har nyligen kommit hem från Chile där de bit för bit monterat ner och packat in ett teleskop. Det har tillhört ESO, European Southern Observatory, som har en stor forskningstation på bergsryggen La Silla ute i Atacamaöknen. Huvudspegeln som väger ett ton och har en diameter på 1,5 meter och har redan anlänt med flygfrakt. De övriga delarna är på väg med båt.
- Det är en stor lättnad att teleskopet äntligen är på väg hit. Och det känns också skönt att speglarna kommit fram oskadade, säger Torbjörn Wiesel.
Lundaastronomerna får betala ca en halv miljon kronor, vilket är restvärdet för instrumentet efter avskrivningar. Ett nytt teleskop av motsvarande storlek skulle i dag kosta någonstans mellan 15 och 25 miljoner kronor.
Den gamla vattentornet där teleskopet ska inhysas är en del av den astronomiska institutionen. När astronomerna flyttade in i sina nya lokaler 2002/2003 kröntes vattentornet med en silvrig dom. Domen byggdes just med tanke på att man skulle få överta det nu aktuella teleskopet.
Teleskopet kallas CAT (Coudé Auxiliary Telescope). Dess uppgift har varit specialiserad. Det har varit koppat till en spektrograf, ett instrument med vilket man analyserar stjärnljusets beståndsdelar. Anledningen till att ESO nu lämnat ifrån sig CAT är att man måste lägga ner en del av sin verksamhet vid La Silla. Man äger och driver ju också VLT, världens största spegelteleskop, och det drar stora resurser. Dessutom har utvecklingen av fiberoptiken gett spektoskopisterna nya möjligheter.
Instrumentet ska främst användas i undervisningen. Men varför satsar man på ett stort teleskop i ett regnigt och molnigt Skåne?
- Det är riktigt att vi inte har så många stjärnklara nätter och besväras av ljus och luftföroreningar. Men vi kommer förmodligen att syssla mycket med spektroskopi, och då är det inte lika nödvändigt med perfekt sikt, svarar Torbjörn Wiesel.
En av dem som skapade CAT finns numera faktiskt på Institutionen för astronomi. Det är professor Torben Andersen. På 70-talet, när CAT byggdes, var Andersen anställd på ESO; många av ritningarna till CAT är signerade av honom.

För ytterligare information: Torbjörn Wiesel nås på tel 046 222 72 93 eller per e-post Torbjorn.Wiesel@astro.lu.se



Göran Frankel