Statistiska centralbyrån, SCB

Tidskriften Välfärd nr 4/2012: Papporna drar ner på arbetstiden

Pressmeddelande   •   Dec 04, 2012 10:19 CET

Småbarnsmammors arbetstid har ökat stadigt de senaste åren, men för småbarnspappor är utvecklingen den motsatta. Sedan några år tillbaka har de klart kortare arbetstid än män utan barn.


Den genomsnittliga arbetstiden bland sysselsatta i åldern 16 till 64 år har varit ganska oförändrad i Sverige de senaste 25 åren, enligt SCB:s arbetskraftsundersökningar. Den svagt ökande trenden förklaras av att kvinnorna har ökat sin arbetstid stadigt.

I Välfärd 4/2012 visar vi att männens arbetstid däremot har minskat och att trenden de senaste fem åren är tydligast bland pappor med barn under sju år. Från att de tidigare arbetade 1-2 timmar mer per vecka jämfört med män utan barn arbetar småbarnspapporna nu mindre.

Samtidigt har småbarnsmammornas arbetstid ökat och närmar sig småbarnspappornas. Skillnaden på nästan två arbetsdagar per vecka har sedan millennieskiftet minskat, men är fortfarande omkring tio timmar per vecka.

Läs artikeln

Småbarnsmammors och -pappors arbetstid närmar sig varandra
Genomsnittlig total faktiskt arbetad tid för sysselsatta i åldern 16-64 år med hemmaboende barn under sju år, åren 1987-2011. Timmar per vecka.

Barnafödandet i EU nära kritisk nivå

I Välfärd 4/2012 belyser vi även problematiken med lågt barnafödande i EU. Sverige har visserligen den tredje högsta fruktsamheten bland de 27 medlemsländerna, men den totala siffran för EU har minskat och närmar sig den kritiska nivån 1,5. Det finns därför en uppenbar risk att andelen äldre i befolkningen ökar snabbt i många av EU-länderna, och därmed även försörjningsbördan för dem som arbetar.

I länder med god tillgång på barnomsorg föder kvinnor ofta fler barn, visar våra siffror. Samtidigt är det många medlemsländer som inte når EU:s mål för hur stor andel barn som ska ha tillgång till barnomsorg.

Läs artikeln

Körkort bland unga – stora skillnader mellan kommuner

Vi presenterar en karta med de geografiska skillnaderna i körkortsinnehav kommun för kommun. Högst är andelen körkort bland 20-åringar i Årjäng i Värmland och i Dals-Ed i Västra Götaland. Lägst andel finns i Sundbyberg, Stockholms och Solna kommuner.

Andelen körkort skiljer sig också stort mellan unga i olika samhällsgrupper. Minst vanligt att ha körkort är det bland lågutbildade kvinnor i åldern 20 till 29 födda utomlands, där så få som var tionde har körkort. Totalt är det 70 procent bland de unga som har B-körkort i Sverige.

Läs artikeln

Här är fler artiklar i Välfärd 4/2012:

Publikation

Den tryckta versionen av Välfärd 4/2012 kommer att distribueras 2012-12-05.



Statistikansvarig myndighet och producent

SCB, Statistiska centralbyrån
Box 24 300
104 51 Stockholm
Fax 08-506 948 12

Förfrågningar

Alexandra Kopf Axelman
Tfn 08-506 943 51
E-post alexandra.kopf.axelman@scb.se


Var god ange källa när uppgifter ur detta pressmeddelande återges.