Turistdelegationen

Turistnäringen håller ställningarna

Pressmeddelande   •  Jun 23, 2003 10:00 CEST

Trots det delvis bistra konjunkturläget ökade turistnäringens omsättning 2002 till 163,5 miljarder kronor, en ökning med 2,2% från 2001. Exportintäkterna, dvs utländsk konsumtion i Sverige, visade en svag minskning med 1,3%, svenska hushålls konsumtion ökade med 8,4% till 79,4 miljarder och svenskt näringsliv och myndigheter minskade med 4,6%.

- Den rådande situationen gör att fler svenskar väljer att spendera sina semesterslantar i Sverige i stället för i utlandet. Detta väger upp näringslivets sjunkande utläggsnivåer, säger Dennis Bederoff, direktör på Turistdelegationen. Vi har också en svag tillbakagång av exportintäkterna, trots att de utländska besöksvolymerna hela tiden ökar, vilket beror på färre affärsresenärer (som spenderar mer) och fler fritidsresenärer från närmarknaderna (som spenderar mindre).

Den totala omsättningen på 163,5 miljarder kronor motsvarar 2,63% av Sveriges BNP och är i BNP-andel ungefär lika stor som tidigare år. Däremot ökar exportandelen snabbare än Sveriges totala export. Sedan 1995 har Sveriges totala export ökat med 46% och turismexporten med 72%. Turismexport är också den enda exportnäring som skapar direkta momsintäkter till statskassan. För 2002 uppgick momsen på utländsk turismkonsumtion i Sverige till 6,8 miljarder kronor. De svenska exportintäkterna på 43,5 miljarder kronor är lika stora som den svenska personbilsexporten eller större än möbel- och trävaruexporten tillsammans.

Sysselsättningen i turistnäringen uppgick 2002 till drygt 126 000 helårsverken, vilket motsvarar en ökning med 1,9% från 2001. Sedan 1995 har sysselsättningen ökat med 34% eller 32 000 årsverken.

De branscher som får de största intäkterna från turism är
• Handeln (drygt 41 miljarder kronor) varuinköp, livsmedel, souvenirer och gränshandel
• Luftfarten (drygt 24 miljarder kronor)
• Restauranger (knappt 22 miljarder kronor)
• Drivmedel (drygt 18 miljarder kronor)
• Boendeanläggningar (drygt 15 miljarder kronor) hotell, stugbyar, vandrarhem och camping
Beräkningarna avseende turistnäringens effekter på ekonomi och sysselsättning i Sverige görs av Nationalräkenskaperna på SCB på uppdrag av

Turistdelegationen, och är i enlighet med internationella riktlinjer framtagna av World Tourism organization/OECD och godkända av FN.

Ett komplett pressmaterial med tabeller och diagram finns att hämta på Turistdelegationens webbplats: www.tourist.se under rubriken Press.

Ytterligare information lämnas av:
Dennis Bederoff, 070-567 41 90
Peter Terpstra, 070-723 28 11

Turistdelegationen är den statliga myndigheten för strategier, statistik och samordning inom svensk turism.

Vad är ett satellitkonto?
Turistnäringen är inte en bransch i traditionell mening. Därför är det svårt att få fram någon branschstatistik för turistnäringens inverkan på ekonomi och sysselsättning så
som det finns för andra branscher. En av orsakerna till detta är att turistnäringen enbart kan definieras från användningssidan, dvs genom den konsumtion av varor och tjänster som görs av turister. För att få fram turismens förädlingsvärde i Nationalräkenskaperna, måste man extrahera och summera alla de andelar som utgör den turistiska konsumtionen i olika branscher till ett separat
konto utanför de normala beräkningarna i Nationalräkenskaperna. Ett sådant konto kallas satellitkonto eller på engelska TSA (Tourism Satellite Account). TSA är en metod att mäta turismens inverkan på ekonomi och sysselsättning som är framtagen av World Tourism Organization (WTO) i nära samarbete med OECD och turistnäringens organisationer. Metoden är godkänd av FN och är snabbt på väg att bli en etablerad standard i hela världen för att mäta turismens ekonomi. Sverige är ett av de länder i Europa (och i världen) som ligger långt fram i utveckling och användning av TSA.

Vad mäter satellitkontot?
Det svenska satellitkontot mäter värdet av turisters direkta konsumtion hos svenska företag. Satellitkontot tar med konsumtion av svenska varor och tjänster som görs av såväl svenska som utländska fritidsresenärer och affärsresenärer. Det svenska satellitkontot mäter inte värdet av turisters konsumtion som görs hos utländska företag, oaktat att dessa företag trafikerar Sverige. Det turistiska förädlingsvärdet för sådana företag, främst utländska rederier och flygbolag, summeras i dessa länders nationalräkenskaper.