Utbildningsdepartementet

Tydligt kunskapsuppdrag i nya särskolan och särvux

Pressmeddelande   •   Mar 21, 2006 11:13 CET

På tisdagen överlämnade regeringen den skrivelse som pekar ut färdriktningen för särskolan och särvux (Kvalitet och samverkan - om utbildning för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning, regeringens skrivelse 2005/06:151) till riksdagen.

I skrivelsen redovisar regeringen sin syn på vilka förbättringar som bör göras när det gäller utbildningen för barn, ungdomar och vuxna med utvecklingsstörning för en ökad kvalitet och samverkan. Skrivelsen aviserar olika nationella insatser och dess ställningstaganden kommer att ligga till grund för kommande skollagsproposition och andra kommande propositioner när det gäller särskolan och särvux.

- Alla elever har rätt att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. Det är viktigt att särskoleelever ska ha möjlighet att, så långt de har förutsättningar, läsa grundskolans och gymnasieskolans ämnen och få betyg i dessa, säger skolminister Ibrahim Baylan.
- Utbildningen måste bli mer flexibel för att kunna möta varje elev. Onödiga indelningar i särskolan bör tas bort, säger Ibrahim Baylan.

Några viktiga principer:
· särskolan och särvux ska finnas kvar för de elever som på grund av en utvecklingsstörning har behov av anpassade kunskapsmål.

· kontakterna mellan elever med och utan utvecklingsstörning bör öka och samverkan mellan särskolan respektive särvux och övriga skolformer bör utvecklas.

· elever i olika skolformer bör ha samma rättigheter och valmöjligheter. Regelverket bör därför i möjligaste mån vara likalydande för grundskolan och den obligatoriska särskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan samt för komvux och särvux.

Fyra centrala områden:
· Ökad kvalitet i utbildningen. Kunskapsuppdraget bör bli tydligare. Kraven på kvalitetsredovisningar och individuella utvecklingsplaner i den obligatoriska särskolan är ett viktigt verktyg. Regeringen initierar också en nationell utvecklingsinsats för att stärka kvaliteten i utbildningen. Specialpedagogiska institutet och Myndigheten för skolutveckling ska ges i uppdrag att ge stöd och stimulans till skolor och kommuner för att öka samverkan mellan särskolan respektive särvux och övriga skolformer. Insatserna ska också omfatta stöd till skolhuvudmännens arbete med kompetensutveckling av personalen och insatser för att bättre belysa specialpedagogiska frågor i den statliga rektorsutbildningen.

· Rätten till särskola och särvux. Andelen elever i särskolan har ökat kraftigt. Det finns oroande signaler om att elever skrivs in i särskolan utan att tillhöra målgruppen. Skollagen bör förtydligas så att det framgår att endast elever som har en utvecklingsstörning ska ha rätt att gå i särskola eller särvux. Till skillnad från i dag ska elever med autism endast tas emot i särskola eller särvux om de också har en utvecklingsstörning eller en bestående hjärnskada.
Regeringen slår fast att det bör framgå av skollagen att kommunerna måste göra en allsidig utredning av eleven för att säkerställa att eleven har rätt till särskola. Vårdnadshavarna bör ha rätt till insyn och delaktighet i utredningsprocessen. Skolverket ska ges i uppdrag att se över de allmänna råden om mottagandet i särskolan. De allmänna råden bör tydliggöra att huvudmannen kontinuerligt måste pröva om en elev är mottagen i rätt skolform. Råden bör utökas till att omfatta även gymnasiesärskolan och särvux.

· Ökad flexibilitet och ökade valmöjligheter i utbildningen. Elever med utvecklingsstörning har stora variationer när det gäller behov och förutsättningar. Regeringens bedömning är att föräldrar normalt bör ha rätt att säga nej till att barnet ska gå i den obligatoriska särskolan. Det bör vara möjligt för eleverna i särskolan att läsa ämnen från grundskolan och gymnasieskolan och få betyg i dessa ämnen. Hemkommunen bör sträva efter att erbjuda ett allsidigt urval av nationella program i gymnasiesärskolan. Regeringens principiella utgångspunkt är att elever i gymnasiesärskolan bör ges större möjligheter att läsa nationella program i en annan kommun än hemkommunen.

· Övergången till yrkeslivet och vuxenlivet. Flera undersökningar visar att det är svårt för personer med utvecklingsstörning att ta sig in på arbetsmarknaden. Det finns därför ett behov av att utöka och förstärka yrkesutbildningen inom gymnasiesärskolan och särvux. Gymnasiesärskolans program bör ses över i syfte att förstärka kopplingen till yrkeslivet. Elever i gymnasiesärskolan bör ha möjlighet att genomgå lärlingsutbildning. Arbetsplatsförlagt lärande bör införas i gymnasiesärskolan som beteckning för olika former av utbildning på arbetsplatser. Det lokala samråd som ska förekomma mellan kommunen och arbetsmarknadens parter i frågor som rör yrkesinriktade program bör även omfatta gymnasiesärskolan. Samverkan mellan skola, vuxenutbildning, daglig verksamhet, arbetsförmedling, socialtjänst, försäkringskassa och arbetsmarknadens parter bör utvecklas för eleverna i gymnasiesärskolan och särvux. Myndigheten för skolutveckling ska få i uppdrag att ge stöd till gymnasiesärskolan och särvux i deras arbete med elevernas utslussning till arbetslivet.

Skolminister Ibrahim Baylan finns tillgänglig för kommentarer under dagen.




Kontakt:
Maria Persdotter
Pressekreterare
08-405 18 89
070-564 34 35