Rikspolisstyrelsen

Undersökningar av vapen vid SKL

Pressmeddelande   •   Nov 22, 2006 09:48 CET

Vilka undersökningar som görs på ett vapen som kommer in till SKL beror på vad uppdragsgivaren vill veta.

Det första som görs med ett vapen vid ankomsten till SKL är en bedömning av vilka undersökningar som är möjliga att göra med utgångspunkt från frågeställningarna. Man gör också en bedömning av vilka metoder som kan användas och i vilken ordning dessa ska utföras.

Om vapnet har legat i fuktig miljö eller i vatten kan det vara mycket rostigt. Det kan i vissa fall till och med vara svårt att avgöra om det är ett vapen innan man har löst rosten.

Om det är möjligt försöker man först lossa eventuella patroner för att kunna undersöka dessa separat. Därmed kan man utläsa vilket fabrikat det är på ammunitionen, vilken kula och vilken kulvikt. Man kan i vissa fall gå vidare med en blyisotopanalys för att avgöra om kulorna kommer från samma smälta, dvs tillverkades vid samma tillfälle på ammunitionsfabriken. Man gör också en bedömning av om det är möjligt att säkra fingeravtryck från patronerna.

Nästa bedömning är om vapnet är i sådant skick att det överhuvudtaget går att göra provskjutningar med det. Om provskjutningar är möjliga görs först en bedömning av om det går att få fram reproducerbara resultat – ger provskjutningarna så pass olika spår att inte ens de går att binda till varandra är det ingen idé att jämföra med de spår som finns i IBIS.


IBIS

IBIS är en gemensam databas för Sverige, Norge och Danmark där spår i kulor och patronhylsor läses in digitalt och sedan jämförs med material som tillvaratagits i samband med brottsutredningar i de tre länderna.


Jämförande provskjutning

För att kunna avgöra om en viss kula eller patronhylsa har avlossats i ett visst vapen krävs en jämförande mikroskopisk undersökning av å ena sidan det omstridda kul- och hylsmaterialet och å andra sidan kulor och hylsor från en jämförande provskjutning av omstritt vapen. Den jämförande mikroskopiska undersökningen görs i jämförelsemikroskop. Som tillbehör finns speciella hållare för kul- och hylsundersökningar i vilka det är möjligt att rotera och vrida kulor och hylsor på alla upptänkliga sätt.

För att bäst reproducera de spår som ett vapenlopp avsatt på en kula bör den jämförande provskjutningen utföras med samma typ av ammunition som den från vilken det omstridda materialet härrör. I synnerhet när det gäller kulundersökningar är det viktigt att så sker bl a av det skälet att bom- och räffelspår kan tecknas olika beroende på vilket slags material kulmanteln består av. Den jämförande provskjutningen bör därför när det gäller en jämförande kulundersökning utföras vid SKL. Laboratoriet har en relativt omfattande referenssamling av ammunition för detta ändamål.

Spår i patronhylsan

I en halvautomatisk pistol (som måste anses vara det vanligaste skjutvapnet vid grova brott) sker i princip följande vid skjutning. Ett antal patroner är införda i pistolmagasinet. Genom mantelrörelse matas den övre patronen upp ur magasinet och in i patronläget. Vid denna rörelse kan spår uppstå i patronhylsans mantelyta. Spåren kan ibland vara så pass detaljrika att de är användbara för att visa att patronen har varit införd i magasinet och/eller patronläget.

För skjutvapen gäller att genom påverkan av avtryckaren slår tändstiftet fram och träffar patronens tändhatt som initieras. Detaljer i tändstiftets spets (spår från tillverkningen och slumpmässigt uppkomna spår vid användningen av vapnet) präglas in i tändhatten. De spår som uppstår på detta sätt brukar kallas tändspetsintryck. Ibland uppstår även spår av typen repspår genom att tändstiftet glider mot tändhatten.
Spår i kulan

De flesta vapenlopp (pipor) hos kulvapen är numera räfflade, vilket innebär att det i vapenloppet finns ett antal upphöjningar (bommar) som löper i spiral åt antingen vänster eller höger. Då kulan av gastrycket drivs genom loppet åstadkommer bommarna intryckningar i kulan. Beroende på stigningen i loppet är dessa bommärken i kulan vinklade i förhållande till kulans centrumaxel. Partierna mellan bommarna i vapenloppet kallas räfflor. Dessa kan också ge spår i kulan, s k räffelspår, vilka liksom bommärkena är vinklade i förhållande till kulans centrumaxel.

Rikspolisstyrelsen har i samråd med SKL utfärdat föreskrifter beträffande central registrering av vapen, patroner, kulor och patronhylsor (FAP 446-1). Denna s k FAP-registrering innebär att alla vapen, patroner, kulor och patronhylsor, som har anträffats i samband med ett brott, så snart som möjligt skall skickas in till SKL för central registrering och för inläsning i IBIS-systemet.

Jämförelser

Genom jämförelse med patroner, kulor och patronhylsor som tidigare kommit in till laboratoriet finns då möjlighet att binda samman brottsplatser där samma skjutvapen använts. Likaså skall skjutvapen, som anträffats i samband med brott och där det kan misstänkas att vapnet/vapnen kommit till användning vid andra brott, sändas in till SKL för FAP-registrering. Insända vapen provskjuts och erhållna kulor och hylsor och läses in i IBIS där de sedan jämförs med tidigare registrerade kulor och hylsor.

/EvaMarie Törnström



Bilder finns under Pressbilder